Visst kan man förkorta arbetstiden
SEXTIMMARSDAG. Förkortad arbetstid är en hjärtefråga för många. Inte bara för det socialdemokratiska kvinnoförbundet, som borde hålla fast vid kravet på kortare arbetstid. För vänsterpartiet är sex timmars arbetsdag en reform som har hög prioritet. Även miljöpartiet jobbar för sextimmarsdagen.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Inom flera av LO:s förbund, framförallt industriförbunden, har man också under senare år avtalat fram arbetstidsförkortningar. Talet om mer flexibla arbetstider saknar inte grund ute i den så kallade verkligheten. På många håll har ökad flexibilitet förverkligats avtalsvägen. I dag är det fler som jobbar mer vid produktionstoppar och mindre när produktionen är lägre. En trend i tiden.
Samtidigt är misstänksamheten stor bland många av LO:s medlemmar mot så kallad flexibel arbetstid, som ofta ses som en åtgärd som ensidigt och ibland godtyckligt utnyttjas av arbetsgivaren.
Svensken är flitigt och veckoarbetstiden i vårt land är generellt hög i jämförelse med andra länder i EU. Det borde alltså finnas utrymme för arbetstidsförkortningar. Historiskt har vi också successivt sänkt arbetstiden. Även om det var ett tag sedan detta skedde lagstiftningsvägen. Det handlar också om att minska arbetstiden utan att välfärden hotas eller lönerna sänks.
Något som självfallet måste vara grundläggande vid en framtida arbetstidsförkortning.
I första hand måste ansvaret för en framtida arbetstidsförkortning läggas på arbetsmarknadens parter. Bara om den vägen inte visar sig framkomlig kan en lagstiftning komma ifråga.
Även om det i dag talas om att vi alla måste arbeta mer, så borde det finnas möjligheter att hitta former för att människor i olika skeden i livet kan jobba mer eller mindre. Framförallt tror jag att barnfamiljer skulle uppskatta en arbetstidsförkortning under en viss period i livet. En sådan reform är inte omöjlig att genomföra. Om viljan finns.
Minskad arbetstid kan ge nya jobb. Kanske inte i den omfattning som optimisterna tror, men åtskilliga nya arbetstillfällen kan säkert en sextimmarsdag medföra. Framförallt handlar en arbetstidsförkortning dock om sociala vinster för samhället i stort.
Där försök med sextimmarsdag genomförts, inte minst inom den offentliga sektorn, har resultaten varit positiva. Sjukfrånvaron har blivit lägre. Arbetsskadorna minskade. Trivseln bland personalen har ökat. Resultat som inte ska förringas i ett samhälle där jäkt och stress och ett uppskruvat arbetstempo skapar nya sjukdomsbilder och utbrändhet.
Vilka arbetstider vi har är dessutom avgörande för hur vi kan förena arbete med familjeliv och fritid. Framförallt är kortare arbetstid en viktig reform för landets småbarnsfamiljer.
Sedan är arbetstidens längd i mycket en fråga om makt. Den som bestämmer arbetstiden bestämmer också över arbetets innehåll.
En arbetstidsförkortning är sannolikt på sikt nödvändig. I ett första steg bör förhandlingsvägen köras i botten. Det viktiga är att jobben inte stressar sönder människor i det uppskruvande tempo som i dag gäller på våra arbetsplatser.
Utifrån den synpunkten är det viktigt att det socialdemokratiska kvinnoförbundet håller fast vid sitt krav på sextimmarsdagen. Även om möjligheten att genomföra en sådan reform ligger i en osäker framtid.
Analyserar man jäkt, stress och långtidssjukskrivningar, senast aktualiserat av Kommunals ordförande Ylva Thörn på DN-Debatt i veckan, så borde frågan inte hamna i en politisk byrålåda.
Flexibilitet innebär att kunna jobba mer, men även att kunna arbeta mindre.