Ledare: Ungdomars rätt till bostad

BOSTÄDER. En bra bostad till en rimlig kostnad borde inte vara en omöjlighet, men för många unga som söker inträde på bostadsmarknaden finns i dag stora hinder. Dels måste du ha ett jobb, dels en hygglig lön. I alla fall om du ska flytta in i en nyproducerad lägenhet.

Opinion2007-10-04 00:00
Kenneth Jonsgården
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I och med den bostadspolitik som ansvarigt statsråd Mats Odell, kd, skisserat och delvis genomfört lär det bli ändå dyrare att bo. Han har som synes flera järn i elden från Carnegie till
bostäder. Likt en sömngångare går han från misslyckande till misslyckande. Redan behövs krafttag för att komma åt de obalanser som finns vad gäller bostadsbyggandet.

I dag byggs det framförallt bostadsrätter till människor som har råd att betala ordentligt. Det lönar sig inte att bygga hyresrätter, eftersom få har råd att betala den kvadratmeterhyra som gäller för nyproduktion.



När bostadsminister Mats Odell tog bort stödet för att bygga hyresrätter sjönk nyproduktionen som en sten. Utbudet av billiga bostäder blir allt mindre i alliansregeringens Sverige och det är framförallt unga vuxna som drabbas av en bostadspolitik som helt tycks inrikta på dem som redan har.

Rätten till en bostad borde vara en grundläggande rättighet. Den har Mats Odell och hans kamrater i högerregeringen dribblat bort. Sedan vet vi alla att den sociala situationen i många stycken avgör vilken typ av bostad vi i slutändan kan skaffa oss, men inte bara det utan också tillgången på bostäder som människor har råd att bo i.



Sedan 1997 har Hyresgästföreningen frågat ungdomar mellan 20 och 27 år om deras bostadssituation och eventuella önskemål om en bostad. I årets undersökning tillfrågades drygt 4 300 ungdomar.

Av svaren framgår att det krävs omkring 160 000 nya bostäder för att tillfredsställa efterfrågan hos unga vuxna. Fler än tidigare bor i andra hand eller hemma. Fem av tio ungdomar mellan 20 och 27 år bor fortfarande hemma. Helst vill flertalet av dessa i sitt första boende bo i hyresrätt. Intressant i undersökningen är också att smärtgränsen för hyran ligger på 3 600 månaden.



För de allra flesta av oss fungerar de krav som ställs för att få hyra eller köpa en bostad. Har du inte haft en gammal hyresskulder eller betalningsanmärkningar brukar det gå vägen. Tidigare boende ska inte ha visat på störande beteende. Din inkomst ska klara hyran (inkomst kan även vara studiemedel eller olika former av bidrag). En kreditupplysning visar hur den ekonomiska situationen ser ut.

Men rätten till tak över huvudet måste ändå finnas. Den sociala bostadspolitiken har hamnat i malpåse, men allt mer tyder på att den snart måste tas fram igen. Orättvisorna inom boendet har ökat snabbt på 2000-talet. Socialdemokraterna har även del i denna utveckling.



Ofta heter det i bolagsordningarna för de allmännyttiga bostadsföretagen att de ska tillhandahålla bostäder med blandade boendeformer. De ska motverka social segregation samt trygga bostadsförsörjningen även för speciellt utsatta grupper. I dag tummas det alltför lätt på detta. Ungdomar och invandrare har hamnat i kläm.



Vi väljer själva vilken typ av samhälle vi vill ha. Vi vill att alla människor ska ha samma värde.

Då blir också frågan "Vem har rätt till bostad?" inte så svår att besvara. Den rätten måste gälla alla.

Verkligheten just nu talar dock ett annat språk. Alliansregeringen tycks vilja dumpa hyresrätten och göra möjligheterna till ett eget boende för de grupper som har svårt att komma in i en egen bostad i fortsättningen får det ännu svårare.