Tito roterar i sin grav
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Om någon har anledning att rotera i sin grav borde det vara marskalk Josip Broz Tito, han som fram till sin död 1980 både ledde och symboliserade den jugoslaviska statsbildningen.
Samtidigt stiger också åtminstone min respekt för honom. Mannen som varken Hitler eller Stalin lyckades kuva och som så länge förmådde hålla ihop alla dessa stridiga viljor.
Ingen demokrat förvisso. Men Jugoslavien under hans tid var ändå aldrig samma fångläger som Bulgarien, Rumänien och andra "folkdemokratier". Och på en lista över Europas främsta politiker under 1900-talet borde Tito hamna högt, i jämnhöjd med både Winston Churchill och Charles de Gaulle.
"The Tudors", den amerikansk/kanadensisk/irländska dramaserien, måste vara televisionens mest undangömda satsning någonsin. Ordinarie sändning onsdagar 22.00 och repris fredagar 23.15 eller ännu senare. Jag vet, program kan spelas in. Men frågan måste ändå ställas: Varför köper SVT in program som man tydligen helst ser att ingen ser?
Påskris på torget, hundskit längs vägkanterna, inga skidskyttar i rutan. Osvikliga signaler alltihop om att våren är på gång.
Om den kommer ovanligt tidigt i år så gäller detsamma även påsken. Den är ju, som vi vet, en rätt lurig helg som man aldrig riktigt vet när den ska inträffa. Ibland, som nu, infaller den redan i slutet av mars, andra år bara någon vecka före Valborg.
Och detta kan vi, för en gångs skull, inte skylla på EU utan är avhängigt ett kyrkomöte i Nicaea år 325 e Kr som, gissningsvis efter mycket om och men, kom fram till att påskdagen allt framgent skulle infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Att man drog in månen i sammanhanget ska ha varit av omtanke om pilgrimerna; de ansågs behöva lite ljus på sin nattliga stråt mot det Heliga landet. Så tänkte alltså dessa - förmodligen - skäggiga kyrkofäder och så blev det. Godiset, sillen, pussarna och det andra som vi förknippar med påsk har vi sen lagt till alldeles själva.
Den rekordtidiga påsken får också en del följdverkningar för kommande helger, som till exempel att Kristi Himmelsfärdsdag kolliderar med första maj, vilket bara hänt en gång tidigare de senaste 108 åren. 1913 närmare bestämt.
Och eftersom det var långt innan arbetarrörelsens dag upphöjdes till helgdag så hade det ju ingen större betydelse. I år leder det i vart fall till att vi missar en av klämdagarna som normalt brukar förljuva maj åt oss.
Visserligen infaller i gengäld nationaldagen på en fredag, men jag förlåter ändå aldrig dem som tog ifrån oss annandag pingst så att den numera är en helt vanlig måndag.
För övrigt radar några av vårt språks allra vackraste ord också upp sig just den här årstiden:
Dagsmeja.
Skarföre.
Vårdagjämning.
Ha en bra dag. Och gärna en Glad Påsk också!