Svensk modell eller EG-rätt?
KOLLEKTIVAVTAL. När arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin bjöd in arbetsmarknadens parter till en första runda kring EG-domstolens dom i Vaxholmsmålet tycktes de flesta av de inblandade vara hyggligt nöjda med mötets utgång. Lågmält och konstruktivt, konstaterade Sven Otto Littorin och fick stöd av bland annat LO:s ordförande Wanja Lundby Wedin och TCO-bossen Sture Nordh. Den ende motvalls var Svenskt Näringslivs Urban Bäckström.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Sven Otto Littorin är istället en trogen försvarare av den svenska modellen. Det framstod tydligt. Han menar att vi inte kan låta andra bestämma över hur den svenska modellen ska tolkas. Istället handlar det om att göra modellen kompatibel till EG-rätten. En god utgångspunkt, men det krävs ordentlig juridisk fingerfärdighet för att komma fram till en lösning som alla parter kan godta.
Grundtemat i EG-domstolens beslut den 18 december förra året var att Byggnads blockad mot det lettiska byggföretaget Laval utgjorde ett hinder för den fria rörligheten av varor och tjänster. Därför måste nu en anpassning ske av de svenska kollektivavtalen.
Enligt svensk arbetsrätt hade Byggnads rätt att vidta fackliga stridsåtgärder i form av blockad i syfte att få det lettiska byggföretaget att teckna kollektivavtal. Detta även om företaget tecknat kollektivavtal i hemlandet.
Under tiden har vi från Urban Bäckström och andra arbetsigvarföreträdare, men även från borgerliga politiker fått höra, att facket flyttat fram sina positioner. Nu är det inte så. Vägrar ett företag skriva avtal är det fackets rätt att varsla om och vidta stridsåtgärder. Så fungerar regelverket. Hittills är bäst att säga. När företag från EU:s låglöneländer får entreprenader i vårt land ser Svenskt Näringsliv nya möjligheter att dumpa löner och skrota delar av arbetsrätten.
LO med Wanja Lundby Wedin i spetsen vill förändra lagen så att kollektivavtal även ska gälla för utländska företag på tillfälligt uppdrag i vårt land och att förutsättningarna för det tydliggörs. Svenska avtal ska självfallet gälla på svenska arbetsplatser. Kollektivavtalen är grundbulten för rättvisa och konkurrensneutrala arbetsplatser. Annars finns risk för social dumpning och lägre löner. Något som kan leda till ytterligare ökade klyftor i vårt samhälle. Det räcker gott med dem vi redan har.
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, m, har sagt sig vilja slå vakt om den svenska modellen. Han anser med rätta att det i första hand är parterna på arbetsmarknaden som helst i konsensus ska lägga fast det fortsatta arbetet för att hitta de nya formerna för en till EU-rätten mer anpassad arbetsrätt. Om regelverket i kollektivavtalen ses som alltför inskränkande finns det anledning att rätta till den delen.
Nu ska en utredning sättas till. Och det snabbt. Innan dess ska direktiv arbetas fram. Littorin har lovat att lyssna på alla inblandade. Det är ett bra utgångsläge för att knäcka en svår nöt. Kollektivavtal har visat sig fungera väl. Raseras denna grundbult i arbetsrätten hamnar vi på ett gungfly, där löntagarna blir de stora förlorarna. Det är viktigt att maktbalansen på arbetsmarknaden hållas intakt.