Småföretagarna snuvade på miljarder

LÖFTESSVEK. Det skulle bli billigare att anställa. Det blev dyrare. Främst för småföretagarna. Och löftet om sänkta arbetsgivaravgifter till vissa tjänsteföretag lär inte uppfyllas. EU underkänner förslaget och inte ens statsminister Fredrik Reinfeldt tror längre på iden.

Opinion2008-02-07 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Före valet sjöng den borgerliga alliansen småföretagarnas lov. Väl i Rosenbad gav de dem ett "kraftigt slag på käften", för att citera centerveteranen Börje Hörnlund. Slaget han syftade på var regeringens beslut att skrota den sänkta arbetsgivaravgiften på fem procent för alla småföretag. En rabatt som infördes av s-regeringen och som verkat i åtta år.

Regeringen har höjt småföretagarnas arbetsgivaravgift två år i rad med totalt fem procent. För en småföretagare med två, tre anställda är det en ökad kostnad upp till 37 000 kronor. Med en vinstmarginal på fem procent, måste företaget dra in ytterligare 740 000 kronor för att ligga kvar på samma vinstnivå som före försämringen.

S-regeringens morot till enmansföretagen, sänkt arbetsgivaravgift med 22 procent till en första anställning, kastades också den i papperskorgen av den nytillträdda borgerliga regeringen. Där försvann runt 50 000 kronor i anställningsstöd.





Genom att dra in den allmänna skattelättnaden för småföretagen beräknas regeringen Reinfeldt ha hämtat hem 4,6 miljarder kronor från de företagare den säger sig värna mest. Försämringen för småföretagarna skulle kompenseras med någonting ännu bättre, som dock kostade 650 000 miljoner kronor mindre och bara skulle gå till vissa företag i tjänstesektorn.

Den utlovade sänkningen av arbetsgivaravgiften för utvalda tjänsteföretag blir av allt att döma inte av. Förslaget var dåligt redan från början med godtyckliga gränsdragningar mellan olika branscher och verksamheter inom samma företag, orättvisa villkor och uppenbar risk för snedvriden konkurrens.

Verkstaden som servar bil och husvagn inför sommarresan får sänkt arbetsgivaravgift för bilreparationer, men höjd avgift för husvagnen. Bara ett exempel på orimliga följder av reglerna.

Sedan EU petat i förslaget och satt ett tak; rabatten på arbetsgivaravgiften får endast gå till företag med mindre än 250 anställda, blev det än värre. Vad blir arbetsgivaravgiften för den 250:e anställde? Hamburgerkedjorna är nog det mest slående exemplet på eländet. Max som själv äger sina restauranger får betala mycket högre arbetsgivaravgift än McDonalds och Burger King som helt eller delvis arrenderar ut sina grillrestauranger till privatpersoner.



Senaste budet från statsminister Fredrik Reinfeldt är att regeringen ska fundera vidare. Det är inte säkert att förslaget är värt att driva igenom, deklarerade han vid en pressträff med riksdagsjournalisterna på tisdagen.

De där miljarderna småföretagarna fått avstå, kommer av allt att döma inte att användas. Så hur blir det nu? Om arbetsgivaravgiften är så avgörande för företagens vilja och förmåga att anställa, borde de väl få tillbaka pengarna och rabatten.

Vad säger näringsminister Maud Olofsson? Har regeringen gått för fort fram? Eftersom det ändå tycks vara EU som bestämmer och inte regeringen, hade det väl varit klokt att fråga där först.



Å andra sidan tycks det inte vara arbetsgivaravgiften som är det stora problemet på arbetsmarknaden. Inte heller svårigheter för städbolag, frisörer, hamburgerbarer och bensinstationer att hitta och kunna anställa den personal som behövs. Enligt rapporter från såväl företagarna som Konjunkturinstitutet och Ams är det bygg- och tillverkningsindustrin som ropar efter arbetskraft. Bristyrkena finns inom bygg, industri, teknik och data, hälso- och sjukvård och skola.

Brist på yrkesutbildad arbetskraft, inte för höga arbetsgivaravgifter, är flaskhalsarna som hindrar företag att växa och anställa.



Läs mer om