Skolan måste passa alla
SKOLAN. Skolans vårtermin är några dagar gammal. Samtidigt har skolan allt mer blivit en politisk profilfråga. I stort fungerar den svenska skolan hyggligt. Skönhetsfläckar finns. Något som inte minst skolminister Jan Björklund, fp, predikat om under en lång följd av år. Ja, ända sedan tiden som skolborgarråd i Stockholm och fram till dags dato som folkpartiledare.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Under senare år har det tummats en hel del på detta. Skolans kommunalisering innebar också försämringarna. I dag är det långt till en rättvis skola för alla.
Nu tillhör skolan ett av de områden som alliansregeringen säger sig vilja satsa extra på, vilket är bra. Sedan är frågan vad man egentligen vill göra med den viljeinriktningen. Istället för att diskutera en rättvis skola för alla handlar debatten mer om hur dålig skolan är och att det krävs hårdare tag och omdömen eller betyg redan från första klass. Då löser sig de flesta problem. Fan tro’t.
I vissa lägen upplevs skolvärlden som något av hela havet stormar. Friskolor kör sina lopp och lockar över allt fler elever till sig. Oftast handlar det då om elever från hem där det finns ett intresse för skolan och för barnens utbildning. Den kommunala skolan har på många håll blivit krisskolan.
Betygens vara eller inte vara tillhör skolans eviga debattämnen. Från borgerligt håll vill man gärna att skolan ska sätta betyg redan från årskurs ett. I alla fall ska det finnas utrymme för att kunna ge så kallade "Betygsliknande omdömen". Från socialdemokratiskt sida har man hållit fast vid att årskurs åtta är en bra startpunkt för betygen. Nu finns det i denna fråga även socialdemokrater som kan tänka sig betyg längre ner i klasserna.
Ett starkt argument från betygsförespråkarna är att betyg efterfrågas både av elever och föräldrar. Alldeles säkert är det så, men det finns kanske minst lika många elever och lärare som är av den uppfattningen att det är bra med lugn och mer pedagogiskt inriktad skola fram till årskurs åtta. Att barnen slipper betygshets och betygsjakt under den tid då grunderna i de prioriterade ämnena ska läggas och under den period då eleverna ska lära sig att fungera i skolan både socialt och vad gäller studierna.
Risken med att ge betyg för tidigt är att skillnaderna mellan svagpresterande elever och övriga snabbt blir allt större och tydligare. Den rättvisa skola vi alla eftersträvar blir därmed bara en vision. Skillnaderna mellan elever ska om möjligt inte förstärkas utan jämnas ut.
Det viktiga just nu är att snabbt komma till rätta med de växande problemen av likgiltighet som drabbat skola. För att det ska lyckas krävs konkreta åtgärder. I dag saknas resurser till nya läromedel, för att hålla klasserna på en rimlig storlek och för resurspersoner som kan stödja elever med svårigheter. Så Björklund har en del att bevisa.
Den utslagning som sker i dagens skola måste tas på större allvar, dess orsaker undersökas och riktade åtgärder sättas in. Detta är viktigare än en strid om betyg från årskurs, tre, sex eller åtta.
För socialdemokraterna gäller det att bli tydligare i skolpolitiken. Den kommande skolplattformen, som ska läggas fast 2009 är därför efterlängtad.
Bild på Jan Björklund:
Skolminister Jan Björklund har sagt nej till socialdemokraternas helginvit om en bred betygsöverenskommelse.