Skattevärk i Norrbotten
BANTNING. Statliga verk och institutioner läggs ner, minimeras, centraliseras. Bantningsprojekten marknadsförs som "satsningar". Effektivare, bättre, kunnigare. Aktuellt projekt är halveringen av antalet skattekontor i landet. Skatteverkets dramatiska omsvängning vad gäller Kiruna, tyder på oroväckande uselt beslutsunderlag.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Länet befinner sig nu i en uppgångsfas och behöver upprustning av infrastruktur och service, inte nedrustning. Norrbotten klassas som länet med starkaste tillväxten. Det går bra för basindustrin, men det går också bra för småföretagen. Kiruna, Haparanda och Piteå är kommuner där både etablerade verksamheter växer och nya växer fram.
Att staten/regeringen i det läget väljer att dra ner på samhällsservicen, skjuta byggandet av Norrbotniabanan på en oviss framtid och lägga ner så viktig service som skattekontor är svårbegripligt.
Beslut som i bästa fall grundas på okunskap, i värsta fall på ointresse och ovilja.
Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand fick av allt att döma veta någonting han inte hade en aning om, när han nyligen uppvaktades av Kirunas kommunpolitiker med kommunalrådet Kenneth Stålnacke, s, i täten. Beslutet att lägga ned skattekontoret i Kiruna byttes ut mot beslut om att utöka från dagens 24 tjänster till 40!
Enligt Kenneth Stålnacke var det den starka tillväxten och framtidstron i kommunen som fick Skatteverket att ändra sina planer.
Glädjande, men också skrämmande. Det är i sanning oroväckande om så genomgripande förändringar i samhället vilar på så grundligt felaktiga utredningar.
Kommunalrådet Peter Roslund har skrivit brev och personligen uppvaktat Mats Sjöstrand med krav om att skattekontoret i Piteå, med ansvar för hela Pite älvdal, blir kvar.
Om inte kräver han att Skatteverket först bevisar att tre anställda, på det servicekontor som blir kvar, klarar den anhopning av ärenden som 40 anställda har fullt sjå att hinna med i dagsläget.
En rimlig begäran. Nedläggningen är inte bara en försämring av servicen till företag och enskilda medborgare, den är också en fortsatt utarmning av samhället som behöver olika typer av arbeten och kompetenser för att leva och utvecklas.
Kirunakontoret är räddat. Förhoppningsvis går det upp ett ljus för Skatteverkets generaldirektör också vad gäller Piteå, en småföretagartät kommun och därtill centrum för högintressant forskning och produktion av förnybar energi, och Haparanda med sitt uppsving av handel och servicenäringar runt Ikeas etablering och stora utbyte av varor och tjänster över gränsen.
Centraliseringen går stick i stäv med tidigare politisk inriktning. I proposition 2002/03:99 sägs att statliga myndigheter ska försöka decentralisera sin verksamhet med syfte att få tillväxt i hela landet.
För att statliga myndigheter ska få minska verksamheten i stödområdena krävs särskilda skäl. Att stora pensionsavgångar väntar en yrkesgrupp kan inte vara skäl nog. Det finns nya, yngre som gärna vill träda in.
Centraliseringen av Ams, Försäkringskassan och nu Skatteverket sker med hänvisning till datoriseringen. Skatteverket har tidigare decentraliserat med samma motivering. Fortsätt med det. Informationsteknologin, IT skulle ju bli de glest befolkade regionernas frälsning. Inte ett verktyg för centralisering.