Satsa på kvinnorna!
LÖNEMATCHEN. Förhandlingarna inom Kommunals avtalsområde befinner sig just nu på sparlåga. I det avtalsupplägg som LO gjort ska Kommunals många lågavlönade kvinnor helt riktigt ha större löneökningar i procent än vad industriavtalet gav. Kommunal har i flera avtalsperioder kämpat för att få upp de allra lägsta lönerna. Kravet ligger fast även i denna avtalsomgång.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vad gäller inflationen, om den nu skulle öka (i april var den 1,9 procent), är det den borgerliga regeringens märkliga ekonomiska politik som är den stora boven i dramat, inte LO-kollektivets lönekrav.
Med kraftfulla skattesänkningar under brinnande högkonjunktur spär man på konsumtionen. Den förändrade villaskatten gör att villapriserna skjuter i höjden. Den som påstår att lönebildningen i Sverige är i gungning måste upp till bevis. Snacka går ju, men fakta talar ett annat språk.
Det är högerregeringen och så alla dessa bonusar och rekordhöjda löner till landets direktörer som bäddat för en tuff avtalsrörelse. Kommunal har ingen anledning att hålla igen. Det finns ett gott löneutrymme. De mörka moln som målas upp från den motsatta sidan har vi hört i åratal. Trots en tillväxt på fyra procent anses lönelyft kring samma fyra procent vara obskyra.
Det är bara Svenskt Näringsliv och Dagens Nyheters fackföreningsfientliga ledarsida som har den åsikten. Människor på golvet vill äntligen få del av den högkonjunktur som så många andra redan skott sig på. Enligt dessa profeter ska kvinnor som vanligt hålla igen. Det är inte bara det att kvinnor har sämre löner än männen. Arbetsvillkoren i stort är också sämre.
Vi vet att andelen del- och halvtidsanställda liksom jobb på obekväm arbetstid ökar i rasande takt. Det är framförallt LO-kvinnorna som drabbas av de sämre anställningsförhållandena. Många av dem som arbetar deltid vill jobba heltid. Inte minst för att klara ekonomin. Svenskt Näringsliv, uppbackade av högeralliansen, visar inga tecken på att ändra på detta förhållande.
Kommunal har satt ner foten. Denna gång är förhoppningarna att Kommunals ordförande Ylva Thörn och hennes avtalsansvarige Håkan Pettersson också kan driva igenom lönekraven. Hittills har förhandlingarna segat, men nu måste det bli fart. Det finns en gräns för det kvinnodominerade låglöneförbundets tålamod. Rättvisare löner är ett måste i varje avtalsrörelse. Det kravet ska väga tungt i förhandlingarna.
Trots ett tidigare gott förhandlingsarbete, och konflikter, har Kommunals medlemmar endast ytterst marginellt hämtat in någon futtig tiondels procent på en industriarbetarlön. I dag skiljer 16 procent mellan en medellön inom Kommunal och motsvarande för en medlem i något av LO:s industriförbund.
Med rätta frågar man sig varför löneskillnaderna cementeras. Är kvinnors jobb mindre värt? För tio år sedan tjänade en kvinna i Kommunal 90 procent av en manlig industriarbetarlön. I dag har industriarbetaren dragit ifrån ytterligare.
Kommunals medlemmar måste få en något bättre löneutveckling än andra. Självfallet med ett jämställdhetstillägg för att utjämna löneskillnaderna. Utan Kommunals kvinnor stannar Sverige. Det går inte bara att ställa upp och slita hårt. Det behövs mer pengar i plånboken också.