Regering i uppförsbacke
MOTVIND. Spelet kring fastighetsskatten får bopriserna att stegras med höjda boräntor som följd. Skatteverket spolar regler för hushållsnära tjänster och opinionsmätningarna visar tummen ned. Allt samma dag. Säsongen har inte börjat bra för den borgerliga alliansregeringen. Kan det vara något fel på politiken?
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jobbavdrag, slopad förmögenhetsskatt, radikalt sänkt fastighetsskatt för den ekonomiska eliten i attraktiva bostadsområden, sänkta arbetsgivaravgifter för tjänsteföretag och skatterabatt på hushållsnära tjänster, sjunkande arbetslöshetssiffror och en ekonomi som göder statskassan och får den att nå rekordnivåer, har gett noll utdelning till regeringen.
Det är, på sitt sätt, onekligen en bedrift.
Ilskan mot regeringen kommer i första hand från låg- och medelinkomsttagarna inom såväl LO- som TCO-kollektivet. Men också från pensionärer som får vara med och finansiera skattesänkningarna utan att få den ekonomiska kompensationen. Deras protester mot reglerna för jobbavdraget, bemöter regeringen med det arroganta argumentet; att nog får ni också jobbavdrag om ni bara jobbar.
Men flertalet pensionärer orkar inte jobba mer. Många orkar inte ens fram till 65-årsdagen. Dessutom har de ju redan jobbat och avstått lön till pensionen. De pengar man får ut som pensionär är en uppskjuten utbetalning. Pengar som avståtts under den yrkesverksamma tiden för att hålla trygghetssystemet igång.
Det kyliga mottagandet till trots fortsätter den moderatledda regeringen att spela på jobbavdraget. Gång på gång återvinner både finansminister Anders Borg och statsminister Fredrik Reinfeldt tusenlappen som fladdrade omkring i valrörelsen och efter valet genomgick en drygt 50-procentig krympning.
Det visade sig att väljarna missat det finstilta. Att man först måste gifta sig, bli i par, dock inte med någon pensionär, sjukskriven eller arbetslös, utan en arbetare eller tjänsteman med hygglig inkomst för att nå tusenlappen. Alla utom de riktiga höginkomsttagarna. De kunde för egen maskin bli upptagna i skattefrälset. Var dom två så blev det två tusenlappar. Drygt.
Nu, snart, någon gång när ekonomin så tillåter, kanske redan i höstbudgeten, ska det bli låg- och medelinkomsttagarnas tur. Undersköterskan, butiksbiträdet, taxikillen, städerskan, vaktmästaren, sopåkaren ska få sin tusenlapp. Eller åtminstone nästan. Runt 200 kronor ska läggas till förra jobbavdraget. Det har finansminister Anders Borg lovat och det lovade statsminister Fredrik Reinfeldt när han i lördags talade i moderatfästet Vaxholm.
Och visst är det bra att de som tjänar minst får mer i plånboken. Om det är bara gott att säga. Så långt. Kommen till finansieringen är det dags att börja dra öronen åt sig. Skattesänkningar ska finansieras och på frågan hur regeringen tänker fixa fram pengar till steg två i jobbavdraget svarar statsministern att det ska ske genom "ökat arbetskraftsutbud". En reinfeldtsk omskrivning för besparingar i socialförsäkringssystemet. På den punkten har Anders Borg varit tydligare.
Tuffare tag mot sjuka och arbetslösa. Det ska kosta att vara medlem i "utanförskapet". Ersättningarna i socialförsäkringssystemet är redan sänkta och ribban höjs hela tiden för den som ska kvala in för a-kassa och sjukpeng. Ytterligare en karensdag lär ligga i röret.
Just karensdagarna och de slimmade arbetsplatserna inom vård och omsorg har av utredaren Jan Rydh pekats ut som främsta orsaker till de många och långa sjukskrivningarna bland kvinnorna. Istället för att använda kompdagar till rehabilitering och återhämtning, togs de ut i samband med sjukdom för att slippa avdrag från en redan låg lön. En karensdag har slopats, men jobben har aldrig kommit tillbaka.
Försämringarna och de skärpta villkoren berör i första hand de grupper som regeringen säger står i tur för steg två i jobbavdraget. Låg- och medelinkomsttagarna får själva finansiera den sänkta inkomstskatten. Det kan bli dyrt. I den rådande högkonjunkturen borde det finnas andra alternativ.