Pengarna eller livet?

HÄLSOVÅRD. Sedan ett år tillbaka finns någonting så ovanligt som ett vaccin som skyddar mot cancer; livmoderhalscancer. Vaccinet är dyrt, landstingen har ont om pengar och nyttan ställs mot kostnaden. För den flicka eller unga kvinna som själv kan bekosta vaccinet är det fritt fram. Ska vi ha det så?

Opinion2007-10-09 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Framstegen inom forskningen, allas rätt till det kostnadsfria barnvaccinationsprogrammet och till kvalificerad vård, oavsett betalningsförmåga, har gjort att Sverige har världens lägsta barnadödlighet och högsta medellivslängd. Orsakerna till denna utveckling är givetvis fler än de medicinska framstegen och finns att söka i den allmänna välfärden och välståndet i landet.

Utvecklingen stannar inte av. Nya framsteg inom den medicinska forskningen har lett till två nya vaccin, ett mot livmoderhalscancer och ett mot pneumokocker. Vaccinerna är dyra och det har gett Socialstyrelsen huvudbry. Ska de här två substanserna erbjudas i barnvaccinationsprogrammet och vem ska i så fall betala? Landstingen, kommunerna eller barnen/ungdomarna, det vill säga deras föräldrar, för det är ju dem det handlar om.



Vaccinet mot livmoderhalscancer, HPV-vaccin, kostar 3 400 kronor. I dagsläget är det möjligt att få det inom högkostnadsskyddet och priset stannar då på 1 800 kronor. Men redan det är en kännbar summa och det märks på efterfrågan. Hittills har bara ungefär 8 000 doser getts på vårdcentraler och privata vaccinationsbyråer i hela Sverige. Norrbotten ligger i botten med drygt 200 vaccinationer.

Ungefär 500 kvinnor får diagnosen livmoderhalscancer varje år, runt 30 000 får veta att de har cellförändringar som kan utvecklas till cancer och ungefär en tredjedel av dem får någon form av behandling. Enligt Cancerfondens inlägg i debatten skulle vaccinet i kombination med de återkommande cellproverna göra livmoderhalscancer till en ytterst sällsynt sjukdom. Vaccinet sägs göra största nyttan om det ges före sexdebuten, helst redan i 12-13-årsåldern.



Pneumokockvaccinet skyddar små barn mot, visserligen ganska sällsynta men ändå, livshotande infektioner som exempelvis hjärninneinflammation. Men den största vinsten är en sidovinst, nämligen den att föräldrar och mor- och farföräldrar, som ofta smittas av småbarnen och kan bli väldigt sjuka, också "vaccineras". Något generaldirektören för Smittskyddsinstituet, Ragnar Norrby, i intervju i Radions Ekot, framhåller som ett stort plus för människan, sjukvården och samhällsekonomin.

Det borde vara självklart att möjligheten att rädda liv går före pengarna. Så är det tyvärr inte. Pengar vägs mot liv och hälsa. Vad är mer värt? Nu och i framtiden måste det alltid vara satsningarna på liv och hälsa som värderas högst. Pengarna är bara ett medel för att uppnå målen. Vaccinationerna kostar men det finns vinster att hämta i andra änden i form av minskat lidande och minskade kostnader som de här sjukdomarna vållar samhället. Pengar som istället kan läggas på annan vård och behandling.

I Norge och Danmark ges de här vaccinerna kostnadsfritt. Staten betalar ur allmänna medel. I Danmark går erbjudandet om HPV-vaccinet även till flickor mellan 13 och 15 år som inte redan är vaccinerade. I Sverige går nio procent av bruttonationalprodukten till sjukvården. Vem har sagt att det ska vara så i all evighet? Och vem har sagt att vi har råd att sänka skatter, men inte att nyttja de möjligheter som finns till att rädda liv?

Socialstyrelsen kan sluta grubbla. Skicka räkningen till staten. Det ska inte vara något dividerande om vem som ska betala vad och att barn till föräldrar som har det gott ställt vaccineras mot livshotande sjukdomar, medan andra får hoppas på det bästa.

Läs mer om