Nu måste biobränslet fram

MILJÖMÅL. För mycket och för litet. EU-kommissionens miljömål kritiseras. Svenskt Näringsliv klagar bittert över det tunga lass Sverige tvingas dra. Den politiska oppositionen och miljöorganisationer är ilskna över mjäkiga krav. Oavsett vad framstår ändå Piteå och Norrbotten som vinnare, tack vare skogen och forskningen på nya drivmedel.

Opinion2008-01-24 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Sverige är näst bäst på att värna miljön när 149 av världens länder rankas. Etta ligger Schweiz. I bottenslammet ligger USA och skäms. För miljörankningen står två amerikanska universitet, Yale och Columbia. Även 2006 kom Sverige tvåa, men då efter Nya Zeeland. När nu Sverige är så duktigt på miljö kan man ju tycka att EU-kommissionens miljökrav är omotiverat höga.

Kommissionen anser att Sverige ska sänka koldioxidutsläppen med sjutton procent och öka andelen förnybar energi till 49 procent. En procent mindre än väntat och till synes en bagatell, men den procenten motsvarar, enligt socialdemokraternas näringspolitiske talesman Thomas Östros, fyra terrawattimmar. Alltså ungefär hälften av all den el befintlig och redan planerad vindkraft beräknas snurra ihop 2020.



Medan statsminister Fredrik Reinfeldt skryter över regeringens insatser, är Thomas Östros stenhård i sin kritik mot regeringens försök att förhandla ned kraven på Sverige vad gäller förnyelsebar energi.

"Regeringen har skämt ut Sverige", säger Östros till TT. Han misstänker att regeringens ointresse för att utveckla nya energier har sin grund i att den hellre vill bygga ut kärnkraften.

En god gissning, inte minst med tanke på folkpartiledaren Jan Björklunds utspel på DN Debatt med krav om att Sverige snabbt måste ta beslut om att bygga fyra nya kärnkraftverk. Ett utspel som fick centerpartisten Gustav Andersson, miljölandstingsråd i Stockholm, att på samma debattsida ställa diagnosen: "Jan Björklund drabbad av intellektuellt sammanbrott". Än lever centerpartister av gammalt känt miljömärke. Tyvärr sitter de inte i regeringen.



Emellertid är det inte kärnkraft EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso pratar om när förslagen till minskade koldioxidutsläpp presenteras. Barroso pratar om förnyelsebar energi som bygger på sol, vind och vatten och om motorbränslen baserade på skogsråvara. Just den sortens drivmedel har en gynnad ställning i kommissionens energi- och klimatpaket. Och det lovar gott för Piteå och Norrbotten.

Piteå kommun är på god väg att bli centrum för produktion av flera slags alternativa bränslen. Högklassiga drivmedel som biodiesel och metanol och DME baserade på avfallsprodukter från skogsindustrin. Råvaran tär inte på jordens resurser. Det handlar egentligen om skräp som förädlas till miljövänliga drivmedel. Bättre kan det inte bli.



Produkterna ges ett mycket högt värde i EU-kommissionens miljöpaket och det bör kraftigt öka regeringens, EU:s och kapitalisternas intresse för att snabbt få igång storskalig produktion. EU-kommissionen har också satt en blåslampa i händerna på dem som kämpar för Norrbotniabanans tillkomst. Transportsektorn står för hälften av koldioxidutsläppen och ökar istället för att minska.

Vägtransporterna inte bara smutsar ned, de är dyra också och dyrare blir de. Därmed framstår den redan högt lönsamhetsklassade järnvägen som än lönsammare.

Miljösatsningarna kommer att kosta, men vinsterna blir förhoppningsvis större. Forskning, utveckling, nya produkter och nya branscher som skapar sysselsättning, inkomster, välstånd och en hälsosammare miljö. Det här kan nog bli bra.

Läs mer om