Nu krävs krafttag
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
När psykiatrireformen genomfördes i mitten på 1990-talet skulle människor leva ett socialt liv på sina egna villkor. Det som hände var att resurserna till psykvården snabbt skrevs ner. Medan människor försvann vind för våg. Under de senaste åren har psykiskt sjuka svarat för mer än hälften av alla mord i vårt land, en utveckling som accelererat.
De flesta av oss kan utan svårighet påminna oss om våldshandlingar utförda av psykiskt sjuka människor. Förre psyksamordnaren Anders Milton ville arbeta för en nollvision när det gäller våld och självmord inom psykiatrin, men våldet har ökat och självmordsbenägna vägras vård.
Samtidigt som problemen med den svenska psykvården blivit allt tydligare har landstingen fortsatt att skära ner på vårdplatserna för psykiskt sjuka. Från att i början av 1980-talet varit närmare 27 000 når dessa i dag knappt 5 000 platser. Ord och välmenande uttalanden om alla de brister som finns inom psykvården hjälper inte de psykiskt och fysiskt utslagna som just nu i denna stund skulle behöva en vård som de inte får eller som inte finns tillgänglig.
Enligt Anders Milton måste det göras en radikal förstärkning av psykiatrin. I sin utredning föreslår han att
1,7 miljarder kronor ska tillföras psykvården under åren 2009-2015. Sannolikt i underkant. Än har regeringen inte presenterat ett heltäckande program för hur psykiatrivården ska kunna förbättras.
Det går inte att pytsa lite här och där och tillskapa nya utredningar. Ett helhetsgrepp är nödvändigt med tydliga ansvarstaganden. Ingen ska kunna skylla på någon annan när vårdkedjan brister.
En av orsakerna till att det gått som det gått finner man nämligen framförallt i det delade huvudmannaskapet mellan landsting och kommuner, men också i att psykiatrivården och vården av missbrukare är delad. I dag döms dessutom många psykiskt sjuka till fängelse, där ingen vård ges över huvud taget. Möjligheterna till tvångsvård har även begränsats.
Anders Milton vill att kommuner och landsting i framtiden måste träffa avtal om samverkan med varandra för att inte psykiskt sjuka ska ramla mellan stolarna. I dag är det alldeles för lätt att skjuta ansvaret åt ett annat håll en det egna. En skärpning är för många drabbade senkommen men ytterst nödvändig. Det är mycket som måste åtgärdas för att vi ska få en psykvård som fungerar ända ut till den frustrerade uteliggaren. Behovet av fler vårdplatser är omfattande.
Under senare år har en stämning blåsts upp som i många stycken hamnat i en vulgärdebatt om de psykiskt sjuka, en debatt som orättvist demoniserat ett sjukdomstillstånd. Rädsla och aggressivitet mot dem som är psykiskt sjuka har fått större plats i vulgärdebatten än ansträngningarna att ta hand om och vårda dem med psykiska problem.
En på många sätt olycklig utveckling.