Norrbotniabanan på privatiseringslista
FINANSIERING. Norrbotniabanan har dykt upp på en ny lista. Banverkets önskelista på järnvägssträckor som bör byggas med hjälp av privata pengar. En möjlig lösning, men knappast billigare. Privatkapitalet kräver god och garanterad avkastning, annars blir det inget. Räkningen hamnar i en eller annan form hos svenska folket.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Haparandabanan och Norrbotniabanan i i infrastrukturplanen för åren 2004-2015. Ombyggnaden av Haparandabanan gavs väsentligt högre prioritet och investeringen ges stor betydelse, inte bara för Haparanda och Norrbotten. Den nya sträckningen gör att stål även i fortsättningen kan fraktas från det nya stålverket i finska Torneå till valsverket i Avesta. Utan järnvägssatsningen skulle finländarna ha byggt ett nytt valsverk och 800 jobb hade försvunnit från Avesta.
Norrbotniabanan fick också den en generösare behandling av s-regeringen och samarbetspartierna. Byggstart senast 2010.Tre miljarder kronor avsattes för en första etapp. På Banverket var man inte nöjd. "Norrbotniabanan helt orealistisk", fastslog Jan-Eric Nilsson, forskningschef på Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, i intervju i Dagens Nyheter 18 februari 2004. " Vi ser det som ett riskprojekt", sa Hans Öhman, Banverkets chef för järnvägsutbyggnad i samma artikel. "Okunskap och fördomar", kommenterade Peter Eriksson, miljöpartiet.
Peter Eriksson är den som fått rätt. Banverkets egna utvärderingar visar att Norrbotniabanan sannerligen inte är något högriskprojekt och inte heller något nollsummespel. Banverkets senaste rapport, med förfinade beräkningar, visar att lönsamheten blir hög för Norrbotten och Västerbotten och för hela Sverige. Norrbotniabanan är samhällsekonomiskt lönsam. Återbäringen ligger på mellan 1:05 och 1:45 per satsad krona.
Vinsterna med banan är många. Den sparar tid, pengar och miljö. För industrin innebär dess tillkomst att transportkostnaderna sjunker med 30 procent. Banan är i första hand avsedd för godstransporter, men det som framför allt höjer lönsamheten för Norrbotniabanan i Banverkets senaste utredning är nyttan som ligger i att befolkningen i Norrbotten och Västerbotten snabbt kan förflytta sig mellan orterna och länen. Med de moderna snabbtågen halveras restiden. Det blir möjligt att bo i Piteå och jobba i Umeå. Restiden blir mindre än en timme.
Snabba, säkra kommunikationer är också en förutsättning för bildandet av storregioner, för våra möjligheter att nyttja den sjukvård och de utbildningar som står till buds. I synnerhet som allt går mot färre och större institutioner. Senast ut var högskoleverkets chef Anders Flodström som vill se färre universitet i landet. Norrland får ett. Regeringens utredare Dan Brändström ger Flodström sitt fulla stöd.
Tyvärr tyder det mesta på att miljöpartisten Peter Eriksson får rätt också på en annan punkt vad gäller järnvägen längs Norrlandskusten, nämligen den att regeringen Reinfeldt mycket väl kan förvandla Norrbotniabanan till en motorväg runt Stockholm. Norrbotniabanan finns inte längre kvar i Banverkets förslag till investeringar. De tre miljarderna som s-regeringen avsatte har i Banverkets nya förslag överförts till projekt i Mälardalen.
Myndigheten föreslår nu regeringen att försöka bygga banan med hjälp av privata pengar. Privat kapital finns det gott om. Banker, försäkringsbolag, fonder sitter på imponerande volymer. Ingen av dem är emellertid några järnvägssponsorer eller välgörare i statens tjänst. Deras mål är att tjäna pengar på pengar. Lånar gärna ut, om avkastningen är hög, garanterat hög.
Även med privat finansiering är det staten och därmed svenska folket som i slutändan ska stå för betalningen och det är, helt säkert, en dyrare lösning än om staten direkt står för investeringen. Möjligheterna att bygga med hjälp av EU-medel bedöms goda. Men, som Norrbotniabanegruppens projektledare Kristina Falk påpekar, bara om banan finns med i regeringens infrastrukturplan. EU går inte in med pengar i något som inte ens det egna landets regering vill satsa på.
Regeringen Reinfeldt vadar i pengar. De ekonomiska prognoserna överträffar varandra. Därtill ska alliansregeringen sälja ut statliga bolag för 250 miljarder kronor. Använd pengarna till något konstruktivt. Till att rusta Sverige. Hela Sverige. När det blir lättare att leva och verka i norr lättar trycket i storstadsregionerna.
Banverkets förslag är bara ett förslag. Den borgerliga alliansregeringen har riksdagsmajoritet och alla möjligheter i världen att stuva om och ändra. Det enda som krävs är den politiska viljan.