Mona Sahlin och Pär Nuder
FINANSMINISTRAR. Efter Gunnar Sträng har det varit si och så med socialdemokratiska finansministrar och i oppositionsställning ekonomiskt ansvariga. Göran Persson tog över som ekonomiskt talesman efter Allan Larsson 1993. I långdokumentären om Göran Perssons tid som statsminister intar brytningen med Erik Åsbrink som finansminister en väsentlig del.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Bosse Ringholm var en sådan. En strikt socialdemokrat med byråkratiska ambitioner. Pär Nuder är också en person med stark vilja och en grundmurad kunskapsbas. Han har sagt ifrån när det krävts och sannolikt skaffat sig en del motståndare, men ändå uppfyllt traditionella krav på hur en socialdemokratisk finansminister ska agera.
Samtidigt måste man förstå att Mona Sahlin som ny partiledare vill ha ett lag omkring sig som hon både personligt och som partiordförande känner sig bekväm med. Det är inte på något sätt märkligt.
Däremot är Mona Sahlins långbänk med Pär Nuder märklig. Saken har sköts illa. Enligt uppgifter inom det socialdemokratiska partiet har Nuder sedan länge erbjudits andra betydande arbetsuppgifter. Bland annat som partiets utrikespolitiska talesman. Det må vara hur det vill med detta, men Nuder har tackat nej och menat att hans roll som ekonomisk-politisk talesman varit av större vikt. Och alla ska veta att Pär Nuder skött sitt uppdrag på ett utmärkt sätt, men personkemi är personkemi.
Det viktiga nu är att Mona Sahlin snabbt tillsätter en ny ekonomiansvarig och att Pär Nuder inte ställs ut i kylan. Med sina långa erfarenhet som politiker i olika funktioner vore det ett misstag att låta en sådan kompetens och kunnande hamna på hälleberget.
I grunden är det självfallet så att att en ny partiledare väljer sina närmaste medarbetare, men turerna kring Nuders avpollettering har varit alltför utdragna. Mona Sahlin borde ha varit tydligare i sitt agerande. Media ska inte vara före en partiledares besked. Då uppkommer onödiga spekulationer, som kan skada såväl Mona Sahlin som partiledare som det socialdemokratiska partiet.
Om nu Thomas Östros blir den nye ekonomiskt-politiskt ansvarige är det ett bra val. Politiskt är det litet som skiljer Östros och Nuder. Till skillnad mot Pär Nuder är Thomas Östros däremot nationalekonom och klarar säkert ett ekonomiskt s-ansvar i kommande bataljer med finansminister Anders Borg.
I en kommande valrörelse är det viktigt att ha en person med Östros bakgrund i frontlinjen. Han har sina rötter i Norrbotten och han kan inte sägas tillhöra den Stockholmsnära delen av den socialdemokratiska eliten. Det behövs krafter med förankring i en annan verklighet än den storstadsnära för att driva den socialdemokratiska politiken framåt.
Thomas Östros uppfyller detta med råge.
För socialdemokraterna gäller det nu att övertyga nya sympatisörer och att behålla det starka opinionsstöd man har. För det krävs en tydligare politik och en politik som gör att människor känner igen sig i sitt parti. Thomas Östros kan vara lösningen på det ekonomiska området, men fler positiva och provokativa krafter behövs i den nya s- ledningen.
Socialdemokraterna kan i dessa dagar glädja sig åt att ha en stabil väljaropinion bakom sig. I Synovates januarimätning har man dryga 46 procent i ryggen. Det är en god grund att jobba vidare på. Det behövs en socialdemokrati med nya visioner. För Mona Sahlin handlar det om att formera ett starkt lag inför valet 2010. Både Pär Nuder och Thomas Östros måste finnas på det tåget.