Lite perspektiv skadar inte
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
För de flesta av oss är det ganska harmlöst. Vi äter med glatt mod såväl det stora kosmodemoniska hamburgerbolagets nötköttsprodukter som en vanlig lättstekt entrecote med burkbearnaise. Och vi tuggar toscanska korvar utan dåligt samvete, i den grad att vi tvingas ta upp läderremmen runt magen ett par snäpp.
Men djurskyddarna har en annan uppfattning. De tycker att det är kränkande att äta våra vänner bland djuren. Eller använda dem som kläder. Dels har vi djurskyddsextremisterna, de som är beredda att ta till våld för att skydda sina medvarelser. Men de är i allmänhet snurriga, i synnerhet de som inte ens äter annat än fallfrukt (för att inte kränka äppelträdet).
Dels har vi gruppen "vanliga" djurskyddare som har en högst förståelig empati för allt som har ryggrad och kan ge tecken på tillgivenhet. Exempelvis alla som kommer så nära sina husdjur att de uppfattas som familjemedlemmar. Dessa små håriga varelser får sjukvård och omsorg, dödsannons och begravningsplats på ett sätt som inte anstår medmänniskor, eftersom dessa lever långt från vårt svenska välfärdsparadis. Och om någon av dessa medmänniskor skulle ta sig hit löper de större risk att bli utvisade än en oduglig jakthund riskerar att bli skjuten av husse.
Det råder inget tvivel om att utvecklingen går i en riktning där djuren får allt högre status. Vi ser en tendens att våra etiska överväganden i allt högre grad inkluderar andra varelser än människor. Vi ser redan orangutanger och delfiner som en del av en utvidgad mänsklighet. Vi är beredda att döda människor som hotar gorillorna, eftersom de senare är mer värdefulla än de förra.
Men exakt var ska gränsen gå? Själv var jag med i ett tv-program för en tid sedan där vi fick chansen att provsmaka vad som uppgavs vara ugnsbakad hund. Jag smakade utan att tveka därför att jag aldrig testat jycke förut. Men flera i tv-studion ryggade tillbaka. Några för att de var rädda för sitt varumärke, andra för att de tyckte det var vämjeligt att äta människans bästa vän.
Men jag kände genast på smaken att det var - just det, kanin! Vi hade blivit utsatta för ett reaktionstest. Och hade det varit riktig hund som serverades hade vi säkert blivit dödshotade och fått löpa gatlopp i medierna. Risken hade varit ganska stor att vi hamnat i trubbel. Det här är ju ett land där det anses vara förskräckligt att jakthundar tas av vargar ? alltså, JAKThundar anses ha rätten att slippa bli dödade av andra jagande varelser!
De som vaktat djurens rättigheter i Sverige har varit Djurskyddsmyndigheten. Denna numer nedlagda myndighet (säg inte att alliansen inte uträttat något vettigt!) försökte för något år sedan förbjuda oss att agna med levande fisk. Endast död fisk på kroken! Det är samma myndighet som gjort sig löjlig genom att tvinga ägare till utomhuståliga kreatur att bygga ligghallar åt sina köldälskande varelser.
Därför så reser sig håret på huvudet när jag läser Piteå-Tidningen. Dels kunde vi häromdagen läsa att våldet i Piteås skolor ökar. Slagsmål. Hot. Sparkar. Och allt elände rapporteras - och sätts in i en pärm. Dels har vi också kunnat läsa att kommunen förföljer jakägaren Anders Nordin i Altersbruk och vill tvinga honom att bygga ligghallar åt sina djur, som är skapta för Tibets vinterklimat!
Det är intressant att se hur en kommun disponerar skattebetalarnas resurser.