I torsdagens Dagens Nyheter publicerades
resultatet av ännu en studie kring cancervården och en ny faktor pekades ut som avgörande för chansen att överleva cancer; nämligen utbildningsnivån. En hög utbildning ökade överlevnaden med i snitt 40 procent! En förfärande hög siffra. Förfärande på det viset att din ställning i samhället har så avgörande betydelse i skillnaden mellan liv och död i ett land där lagen ger alla rätt till likvärdig vård.
Siffrorna sticker ut, men egentligen är resultatet inte särskilt överraskande. Med hög utbildning följer många sidoeffekter som har stor betydelse för människans liv och leverne. För det första yrken som inte bara har hög lön utan också hög status. Starkt nätverk av andra högutbildade anhöriga, vänner och bekanta. Säkerhet och oräddhet som gör det lättare att ta sig fram, bättre prata för sin sak och få gehör. Till detta kommer att högutbildade ofta har hälsosammare vanor. Äter bättre mat, mer frukt och grönsaker, motionerar mer, röker och dricker mindre.
Att högutbildades chans att överleva är så mycket större än lågutbildades tror forskarna beror på att deras cancer upptäcks på ett mycket
tidigare stadium och det i sin tur beror på att högutbildade har nära till vården och också besöker doktorn ofta för att kontrollera hälsan.
Låter sannolikt. Med låg utbildning följer, långt ifrån alltid, men ofta slitsamma, lågavlönade jobb, hög arbetslöshet, fysisk och psykisk ohälsa, svagare socialt nätverk. Dessvärre är det också den här gruppen som uteblir från kallelse till
rutinundersökningar som mammografi och
cellprov för att upptäcka livmoderhalscancer.
Forskarna bakom studien pekar på vikten av att ha en vårdcentral i närheten och en läkarkontakt på primärvården. Det är viktigt för alla, men i synnerhet för den som inte har särskilt bra socialt nätverk. För dem är läkarkontakten livsnödvändig.
Det är till primärvården vi ska gå när vi känner oss krassliga och satsningar på primärvården har utlovats när sjukhusvården bantats, men av det har inte mycket, om ens något, setts till. Det tycks vara hög tid för landstingen och staten att komma till skott på den punkten och göra vården mycket mer tillgänglig än den är i dag. Det verkar vara läge för någon form av uppsökande verksamhet. Hur den ska gå till är en annan fråga. Det råder brist på läkare, men sjuksköterskorna kan vara en underutnyttjad resurs att sätta in i det arbetet.
Förebyggande vård som det allmänna vaccinationsprogrammet har räddat befolkningen från svåra och livshotande sjukdomar. Nu finns ett vaccin mot livmoderhalscancer som Läkemedelsförmånsnämnden beslutat ska ingå i förmånen för flickor i åldern 13-18 år.
Patienten betalar 1 800 kronor. Det är alltså ett dyrt vaccin och det är inte svårt att räkna ut vilkas döttrar som kommer att få del av detta medicinska framsteg. Socialstyrelsen utreder om vaccinet ska läggas in i det allmänna vaccinationsprogrammet. Om det borde inte råda någon som helst tvekan.
Kvinnorna behandlas redan sämre i vården. På torsdagen kom ännu en rapport som visar att kvinnor genomgående är vårdens B-lag. De bemöts sämre, får billigare behandlingar, ges inte nya läkemedel, får vänta längre på operation, får sämre behandling efter stroke, får vänta längre på undersökning och EKG! efter hjärtinfarkt.
Hög utbildning hjälper, av allt att döma, inte mot dumhet. För detta är inte klokt.
<\c>
Bild: