EU-fördraget ska träda i kraft 2009. Även om regeringscheferna är överens om tagen är det inte säkert att fördraget i sin helhet blir verklighet. Eventuella folkomröstningar om författningen kan komma att sätta käppar i hjulet.
Kravet på en folkomröstning i Sverige omfattas inte enbart av EU-kritiska vänster- och miljöpartister utan också av EU-tveksamma socialdemokrater och ledande EU-politiker inom högeralliansen. Folkpartiets EU-parlamentariker Olle Schmidt är en av dem som kräver en folkomröstning om det nya fördraget. Han anser att det är "riskfyllt ur demokrati- och legitimitetssynpunkt att avvisa kravet på en folkomröstning". Även sex centerpartister med Sven Bergström i spetsen kräver i en riksdagsmotion en folkomröstning.
Framtiden får utvisa om opinionen är så stark att det också blir en folkomröstning om EU-fördraget. Svenska folket är EU-skeptiskt även om det i dag finns en majoritet för medlemskapet, men knappast för ett EU som inskränker vår egen handlingsfrihet i för oss väsentliga frågor.
Det har gått 55 år sedan embryot till dagens EU tillskapades. Sex länder i centraleuropa bestämde sig 1952 för att ställa produktionen av de strategiskt viktiga produkterna stål och kol under gemensam överstatlig kontroll. Bakgrunden var självfallet erfarenheterna av andra världskriget. Mellaneuropas länder skulle inte en gång till gå i krig med varandra. Framförallt gällde detta för hållandet mellan Tyskland och Frankrike.
Dessutom fanns en stark vilja att skapa en ekonomisk gemenskap.Marshall-hjälpen hade varit motorn i den ekonomiska uppbyggnaden av det krigshärjade Västeuropa. När hjälpen upphörde måste de enskilda länderna utvecklas av egen kraft. Som ett hot fanns Östeuropa och det kommuniststyrda Sovjetunionen. Järnridån hade slagit ner. Det kalla kriget var kännbart.
Sedan Parisfördraget tillkom för 55 år sedan har mycket hänt. De sex länder som skrev sig samman i kol- och stålunionen kom också att vara tillskyndarna av och undertecknarna av Romfördraget som ledde till EEC, dagens EU. För Sverige var vägen till ett medlemskap i EU lång och krokig. Den gick över organisationer som Efta och Nordek, men 1995 blev Sverige medlem i EU.
Kol- och stålunionen var embryot för en utvidgad handelspolitisk gemenskap. I dag består EU av 27 medlemsländer. Den gemensamma europeiska ekonomin växer sig allt starkare. Dessutom vet vi att EU-gemenskapen fortsätter att utvecklas. Fler nationer står i kö för att bli medlemmar i gemenskapen. Bara att få med Turkiet i gemenskapen så snart som möjligt vore önskvärt.
Parisfördraget för 55 år sedan slog fast att "Europa endast kan byggas upp genom konkreta åtgärder som först och främst skapar verklig solidaritet och genom upprättandet av gemensamma grundvalar för ekonomisk utveckling". Då var detta visioner, kanske drömmar. I dag en realitet, men mycket återstår att göra för ett rättvisare Europa.