Integrationspolitik i baklås
INTEGRATION. Det är bara några månader kvar till integrationsverket läggs ner. Trots det är det ingen som riktigt vet vem som ska ta över det så viktiga flyktingmottagandet. Högeralliansen har varit snabba att besluta om nedläggningar och neddragningar, men någon konsekvensanalys av ett sådant handlande har inte funnits. Man har kört på.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Att många svenskar säger sig vilja ha en restriktivare flyktingpolitik betyder inte att vi blivit mer främlingsfientliga, även om det till och från finns tecken även på detta, utan det handlar framför allt om att allt fler menar att integrationspolitiken misslyckats. Något som fått negativa sociala effekter.
Invandrare som kommer till vårt land har fortfarande svår att få jobb och bostad. Alltför många av dagens invandrare ställs helt utanför en riktig introduktion till det svenska samhället. Det finns en tydlig en strukturell diskriminering i Sverige. Arbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt. Sedan må Svenskt näringsliv tycka vad de vill.
Från arbetsgivarhåll förnekar man nämligen att människor som kommit hit som flyktingar och med annan religion och "konstiga" namn diskrimineras på arbetsmarknaden, men så är det. Det finns hur många flagranta exempel på detta förhållanden som helst. Vi kan ta del av dem så gott som varje vecka i media.
Istället sorteras människor efter sitt ursprung. Är man flykting eller invandrare hamnar man ofelbart långt ner i arbetssökarkön. Detta förhållande kan inte alltid förklaras av dåliga språkkunskaper, låg utbildningsnivå eller kulturella skiljaktigheter. Istället är det normer och regler som stänger ute invandrare som söker ett riktigt arbete.
Invandrare drabbas först vid nedskärningar och fungerar på många sätt som en arbetsmarknadsbuffert. I dag är drygt 60 procent av våra invandrare sysselsatta medan antalet svenskar i sysselsättning uppgår till 78 procent. Av de invandrare som bott i Sverige i fyra år är det endast 51 procent av männen och drygt 40 procent av kvinnorna som har ett arbete. Då oftast i ett låglönejobb.
En invandrare från Afrika har 60 procent lägre chans att få ett jobb som han eller hon är kvalificerad till, jämfört med en person som är född i Sverige. Den etniska diskrimineringen är det svåraste hindret för en fungerande svensk integrationspolitiken och utvecklingen går långsamt, alltför långsamt mot det bättre.
"En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvaliteter att göra. Att gradera människor med sådan måttstock står i bjärt kontrast till människors lika värde". Det sade Olof Palme redan 1965. Viktiga ord som har samma aktualitet i dag som för drygt snart 40 år sedan då de första gången yttrades.
Integrationspolitiken handlar i grunden om jämlikhet och rättvisa. Krafttag måste till för att bryta segregationen och utanförskap. Om inget görs innebär detta en cementerad intolerans och en ökad polarisering i vårt samhälle.
Titta bara på Sverigedemokraternas framgångar i höstens val. Bara en hårsmån från att bli ett nytt riksdagsparti. Vi får inte skapa ett vi och dom-samhälle.