Hjälp Weil fördela kapitalet
PENGAR. Svenskt Näringsliv jämrade sig över för stora löneökningar på upp emot fem procent. Löntagarna skulle verkligen ha behövt dom procenten. Istället går de mot sämsta löneåret sedan 1995. Kapitalisterna däremot har aldrig haft det bättre, konstaterar finansmannen Robert Weil, och uppmanar dem att ta samhällsansvar.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I förra veckan stack Robert Weil åter ut hakan. Denna gång på Dagens Nyheters kultursida. Weil konstaterar att 1990-talets jättefest, till hans förvåning fortsatt och nu exploderat i rena champagnegaloppen. "Vi har fått skattelättnader som vi inte vågat drömma om för tio år sedan", skriver han. Ingen gåvoskatt, ingen arvsskatt, ingen förmögenhetsskatt.
Vad vill han då med sitt inlägg? Det finns säkert många bottnar i artikeln, men det han säger och till synes vill är att kapitalisterna tar sitt ansvar och aktivt deltar i samhällsbygget. "Pengar ger makt och med makt följer alltid ansvar. Det är politiskt sett ohållbart om eliten lever i välmåga, medan samhället i övrigt drabbas av djupa problem och många av de institutioner som ska upprätthålla samhället förfaller."
Weil är orolig att kapitalismens legitimitet undergrävs om inte kapitalisterna blir bättre på att dela med sig. Hans lilla brandfackla förbigås även denna gång med tystnad. Väcker ingen debatt. Och varför oroa sig. Med en moderatledd regering som läst Robin Hood baklänges och har en centerpartistisk näringsminister som intervjuad i miljonärstidningen Connoisseur säger "Det måste vara fint att bli rik i Sverige", kan 25-taggarna i miljonärsklubben känna sig onåbara.
Filantropi i all ära. Det är trots allt en osäker verksamhet, eftersom den vilar på frivillighet och de kallade att dela med sig inte förefaller vara fler än att de, som förr i tiden, kan sammanträda på ett trehålsdass. Då verkar finansmannen Weils uttalande för snart tio år sedan vara mer att ta fasta på. Tacket till löntagarna som avstått så mycket för att kapitalisterna skulle få ännu mer. Istället för välgörenhet borde kapitalet fördelas vid källan. Alltså i samband med månadens löneutbetalning.
Det är alldeles tydligt att några får på tok för mycket, medan det stora flertalet får för litet av den kaka de tillsammans bakar. Prognosmakarna har i det närmaste lidit av dubbelseende när de räknat på utfallet i fjolårets gigantiska avtalsrörelse och är nu mäkta förvånade över att det blev så litet. I snitt 3,1 procent, vilket innebär att det inte blir någon ökad köpkraft. Inflationen äter upp i stort sett allt.
Men om löntagarna får ännu större löneförhöjningar blir det väl bara mer inflation och mer luft i lönekuvertet? Emellertid är det inte höjda löner som nu skapar inflation. Det är snöstormar i Kina, torka i Australien, jordbrukspolitiken i EU och Riksbanken i Sverige. Ingenting löntagarna kan rå på eller rå för. Men om det nu är så att en pengamässigt generösare behandling av arbetare och tjänstemän, leder till inflation må problemet angripas på något annat sätt.
Exempelvis höjd skatt på produktionen för att finansiera satsningar på vägar, järnvägar och annan samhällsnyttig infrastruktur. Sänkta priser på varor och tjänster. Kortare arbetstid och fler anställda. Stressen på arbetsplatserna inom EU kostar miljarder i ohälsa, enligt en ny rapport från Europeiska arbetsmiljöbyrån.
Förtvivla inte Robert Weil. Nog finns det sätt att komma till rätta med problemet att kapitalisterna vadar i pengar.
Fotnot: Finansmannen Robert Weil är ordförande i investmentbolaget Proventus som han grundade 1980. Han var en av dem som tjänade på IT-kraschen 2001, genom att placera stora summor i negativa positioner på New York-börsen. En förmögenhet han bland annat använder till att stötta konst och kultur. I januari i år tilldelades han H.M. Konungens medalj i 12:e storleken i högblått band. Källa: Wikipedia.