Ett rent missförstånd?

INSIKT. Folk har inte förstått att de fått sänkt skatt, säger statsminister Fredrik Reinfeldt som förklaring till den borgerliga alliansregeringens usla opinionssiffror. Regeringens problem är snarare att folket förstått och inte är berett att sälja den svenska välfärdsmodellen för några hundralappar mer i plånboken.

Opinion2007-09-18 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Löftet om slopad fastighetsskatt var troligen det som på marginalen förde alliansen till valseger. Löftet gavs utan att finansieringen var ordnad och har utvecklats till den berömda kvarnstenen. Det enda som står tämligen klart är att de rikaste kommer att ytterligare berikas, medan andra får litet, blir utan, till och med går back.

Från statsministern och finansministern hälsas att att man ju gjort klart att slopandet av fastighetsskatten skulle finansieras inom bostadssektorn. Så varför gnälla? Visst, i någon bisats sas det faktiskt så. Tyst och inte hur. Väljare som lät löftet om slopad fastighetsskatt avgöra partival, köpte en högriskaktie som av börsanalytiker skulle ha placerats under riskfaktor fyra av fem.



Valsegern på marginalen har tagits till intäkt för genomgripande förändringar av socialförsäkringssystemet. Arbetslösa och sjuka har i rapport efter rapport utmålats som arbetsskygga fuskare vilka hellre lever på skattebetalarnas bekostnad än gör rätt för sig. Orden har inte fallit så exakt, men om innebörden har ingen tvekan rått.

Med sifferstatistiken som intäkt har arbetslöshetsförsäkringen slaktats. 320 000 medlemmar har lämnat a-kassan. Bland dem de mest utsatta. De anser sig inte ha råd att betala så mycket för en så dålig försäkring. Tak och ersättning i sjukförsäkringen har sänkts liksom ribban för att kvala in. Det börjar likna limbodans och det klarar inte de med ryggont och andra problem i "rörelseapparaten", alltså blir det ingen sjukpeng.



Nya försämringar utlovas i den "stora satsningen i höstens budget". Det regeringen Reinfeldt kallar satsning, innebär bland allting annat, försämrat anställningsskydd. En anställd som drabbas av mer långvarig ohälsa kan bli av med jobbet redan efter sex månader. Det snällaste som kan sägas om det, är att den borgerliga alliansregeringen återigen serverar reformer vars konsekvenser den inte brytt sig om att utreda. Snabbt, slarvigt och brutalt.

Opinionsmätningarna är inte nådiga mot regeringen Reinfeldt. När riksdagen, i dag den 18 september, ringer in för mandatperiodens andra år leder oppositionen stadigt tvåsiffrigt över sittande regering.



Varför går det så dåligt för regeringen, när det går så bra för Sverige? undrar respektlösa journalister. Svaret från alliansens fyra partiledare är att folk inte förstått. Exempelvis inte förstår att läsa lönebeskedet och se att de fått sänkt skatt.

Bilisterna förstod inte att sänkt bensin- och dieselskatt inte var alliansens grej. Bara kristdemokraternas. Nu blir det höjning istället. Totalt cirka tre miljarder kronor att lägga, inte på miljösatsningar som Maud Olofsson och
Göran Hägglund påstår utan, på sänkning av andra skatter. Då får alla betala, även de som ingenting får.

Företagarna, i synnerhet småföretagarna, förstod inte att värnandet om dem skulle innebära att den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften slopades och att de tillsammans skulle plockas på 4,62 miljarder kronor i höjda avgifter. Att använda till andra skattesänkningar. För vissa.



Regeringens problem bygger snarare på att väljarna förstår vad politiken går ut på. Och det gör dem oroliga. Oroliga över urholkningen av socialförsäkringssystemet, över hårdnande attityd till arbetslösa och sjuka, över segregeringen av medborgarna i fem olika skattekaster, över privatiseringar och utförsäljningar. En oro som glädjen över den minskade inkomstskatten inte förmår dämpa.

Kanske är det som Reinfeldt tror. Ett rent missförstånd. Från första början.

Läs mer om