Sedan dess har datorisering och teknikutveckling väsentligt förbättrat arbetsmiljön och risken för att insjukna i cancer bedöms nu bara vara en tiondel av vad den var på 1970-talet, konstateras i en ny avhandling av forskare vid Umeå universitet. Om detta skriver tidningen Du&Jobbet.
Stor och berättigad uppmärksamhet riktas mot utomhusmiljön och klimatet, men miljön på arbetsplatserna tycks helt ha fallit i glömska. Ändå är det där vi tillbringar större delen av vår vakna, aktiva del av livet. Våra grannländer Norge och Danmark har ökat insatserna för att förbättra arbetsmiljön. Sverige går motsatt väg och gör neddragningar.
Alliansregeringen hann knappt installera sig i Rosenbad förrän den beslutade att kraftigt minska resurserna till Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsmiljöverket och helt sonika lägga ned Arbetslivsinstitutet som stått för en fjärdedel av all arbetsmiljöforskning i Sverige. Institutets forskningsarbete imponerade på omvärlden, men inte på regeringen Reinfeldt.
Sveriges nya arbetarregering fann av allt att döma inte behag i rapporter som levererades från Arbetslivsinstituet. Exempelvis professor Gunnar Aronssons varning för att alltför många svenskar jobbar sig sjuka och släpar sig till jobbet när de istället borde stanna hemma och sköta om sin hälsa. Inbillningsfrisk och sjuknärvaro, vem i regeringen vill höra föreläsningar om dylikt?
Ams har hårdbantats och Arbetsmiljöverket är satt på samma anorektiska kur. Regeringen behöver pengar för att finansiera skattesänkningar och Arbetsmiljöverket får bidra med 160 miljoner kronor. Verket har redan tvingats säga upp 220 anställda och minska på inspektionerna av arbetsplatser. För att klara regeringens besparingskrav måste ytterligare ett 50-tal sägas upp och arbetsplatsinspektionerna bli ännu färre.
Ohälsa kopplad till jobbet kostar samhället 50 miljarder kronor varje år. Vad den kostar varje enskild människa i värk, socialt och ekonomiskt lidande är inte känt. LO:s kvinnor är de mest utsatta på arbetsmarknaden. De har drabbats hårdast av den senaste tidens rationaliseringar. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin säger i en artikel i Dagens Arbete att regeringen har en strategi för att minska de höga kostnaderna för arbetsskador, men han har svårt att se att regeringen ska kunna göra någonting åt belastningsskadorna.
Det är en arbetsgivarfråga och facket ska vara påtryckare, menar Littorin. Samtidigt drar regeringen in de 45 miljoner kronor facken tidigare fått i statligt bidrag för att bland annat utbilda skyddsombud.
Nedskärningarna inom Arbetsmiljöverket oroar läkarexpertisen inom arbets- och miljömedicin. De anser att tillsynen på arbetsplatserna istället måste öka. Tio procent av männens sjukskrivningar och åtta procent av kvinnornas har direkt koppling till arbetet och arbetsmiljön och gamla sjukdomar som stendammslunga drabbar åter arbetare inom gruv- sten- och betongindustrin och på byggen. I genomsnitt dödas en person varje vecka på jobbet och varje dag lemlästas en person i en arbetsolycka.
Littorin delar inte fackets och läkarnas oro. Han tror att arbetsgivarna själva kommer att ordna allt till det bästa. Och de som sköter sig ska få en Smiley (glad gubbe) att klistra på kontors- eller fabriksdörren.