Alliansens magiska tusenlapp
JOBBAVDRAG. I valrörelsen 2006 lovade moderatledaren Fredrik Reinfeldt sänkt skatt med tusen kronor i månaden för den som jobbar. Detta från årsskiftet. Så blev det inte då och det blir ingen tusenlapp den här gången heller. För låginkomsttagarna. Och pensionärerna går back igen.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Visserligen hävdar alliansens företrädare i regering och riksdag, inte minst de norrbottniska borgerliga riksdagsmännen, envist att låg- och medelinkomsttagarna fått mest av skattesänkningen.
De tycks leva i föreställningen att folk är idioter.
Om låg- och medelinkomsttagarna buntas ihop till en enda stor grupp har de mesta möjligen fallit på gruppen, men individen har ju inte hela gruppens pengar att tillgå när han eller hon köper mat och betalar räkningar. Eller, för den delen, den fördyrade a-kassan.
Den som tjänade 15 000 kronor i månaden januari 2007 fick skatten sänkt med 580 kronor. Den som tjänade 50 000 kronor fick ett jobbskatteavdrag på 950 kronor plus ytterligare 250 kronor i skattesänkning.
Kommunals utredning visar att en ensamstående heltidsanställd undersköterska tjänade netto 160 kronor på regeringen Reinfeldts jobbskatteavdrag. Så var det med den saken.
Till detta kommer att också den sänkta fastighetsskatten och den slopade förmögenhetsskatten tillfallit dem som redan hade mest och i den mån skatteavdraget för städhjälp och barnpassning nyttjas, så är det av dem med mest pengar att köpa tjänster för. De andra har fortfarande inte råd.
Även om den borgerliga alliansregeringen hävdar att låg- och medelinkomsttagarna får mest av skattesänkningarna, förefaller partiledarna ändå medvetna om att så nog inte är fallet. I september skriver de fyra på DN Debatt att nästa gång då ska låg- och medelinkomsttagaren dra störst fördel av jobbskatteavdraget. Nästa gång kommer nu vid årsskiftet, men det blir inte låginkomsttagarnas tur den här gången heller.
Den som tjänar 15 000 kronor får skatten sänkt med 170 kronor och är efter två omgångar med jobbavdrag uppe i 750 kronor.
Den som tjänar 50 000 kronor får 260 kronor i jobbavdrag och kammar hem sammanlagt 1 200 kronor.
Alliansregeringen förefaller behöva hela mandatperioden på sig för att låginkomsttagarna ska komma upp i den magiska tusenlappen. Frågan är hur många gånger en tusenlapp kan återanvändas?
Att högre inkomster ger högre skattesänkningar är ingen nyhet. Så har det också varit när socialdemokratiska regeringar genomfört skattesänkningar och så kommer det att vara så länge sänkningen räknas i procent. Skillnaden är att regeringen Reinfeldt dels lovat en tusenlapp åt alla som arbetar, dels lovat att låg- och medelinkomsttagarna skulle få mest.
Troligtvis betyder 750 kronor mer för den som tjänar 15 000 kronor än vad 1 210 kronor betyder för den som tjänar 50 000 kronor, men det kan väl inte ha varit det alliansens ledare menade med "störst fördel"?
Pensionärerna har störst anledning att känna sig besvikna. Swedbanks beräkningar över olika typhushåll visar att ekonomin i bästa fall står still nästa år, men de med lägsta pensionerna går back. Och vilka är det? Jo, kvinnor, kvinnor, kvinnor som istället för att yrkesarbeta vårdat hem, man och barn och väl ute i arbetslivet i hög grad jobbat deltid till låg lön.
Uppräkningen av pensionerna är blygsam och eftersläpande. Med den ska de klara höjningen av avgifter, taxor, räntor och matpriser som följer på den inflationsbrasa regeringen tänt med sin skattesänkarpolitik. En ekonomisk fördelningspolitik pensionärerna inte får en endaste krona av.
Det är en djup orättvisa.