Vinsterna från naturresurserna måste stanna i länet

I hundratals år har vårt läns naturresurser, vår livsmiljö, exploaterats för att utvinna de värden som finns i skogen, vattendragen och berggrunden. Ytterst lite av de värdena har stannat i länet.

Om Piteå kommun hade fått vindkraftsersättning som i Finland hade det motsvarat 300 miljoner kronor per år. (Arkivbild)

Om Piteå kommun hade fått vindkraftsersättning som i Finland hade det motsvarat 300 miljoner kronor per år. (Arkivbild)

Foto: Jens Ökvist

Ledarkrönika2024-06-07 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det måste få ett slut. Mer av vinsterna måste stanna i Norrbotten. Det är fullständigt nödvändigt om vi ska kunna få de resurser som behövs för att vända befolkningsutvecklingen, bygga bostäder och upprätthålla kvaliteten på skola, omsorg och sjukvård.

Norrbottens befolkning har minskat sedan 1980. Det finns såklart många skäl till det. Ett är att staten under lång tid aktivt dränerade norra Sverige på människor, bland annat genom att erbjuda flyttbidrag, faktiskt ända in på 90-talet. Vi exporterade inte bara naturresurser utan våra barn också.

Ett annat är att industrin ständigt effektiviserar och varje effektivisering innebär färre sysselsatta. Mekanisering och automatisering har inneburit högre vinster, ökad produktion till priset av färre anställda. Skogsbruket, vattenkraften och gruvnäringen. Samma mönster går igen inom hela industrin.

Ett tredje är skattesystemets utformning. Kommunerna och regionen förväntas finansiera skola, omsorg och sjukvård med inkomstskatten, vi norrbottningar betalar för välfärden, men i och med att vi blir allt färre så måste vi betala alltmer för att upprätthålla en acceptabel, anständig, service. 

I takt med det så har staten dragit sig undan under samma period, statsbidragen till kommuner och regioner möter inte upp de behov som finns. Vi blir helt enkelt lämnade att klara oss själva i allt högre utsträckning.

Parallellt ser vi ett allt större problem med fly in-fly out, arbetspendling både långväga och delvis inom länet gör att kommunerna och regionen inte får de förväntade skatteintäkterna som industrietableringarna lockar med för att sälja in sina projekt. Kiruna kommun förlorar 100 miljoner kronor per år i skatteintäkter på grund av detta.

Hur vi lyckas hantera denna problematik är en ren överlevnadsfråga för vårt län.

Därför är det ett friskhetstecken att Region Norrbotten nu arbetar för ett införande av det man kallar för naturresursavgifter. I korthet skatter eller andra avgifter som återför en större del av vinsterna från skog, vatten, vind och mineraler tillbaka till kommunerna och regionen.

När jag började debattera Norrbottens utveckling för mer än 10 år sedan fanns det inte på kartan att varken mitt eget parti eller för den delen att dåvarande landstinget skulle driva en sådan fråga.

I ett uttalande från regionrådet Anders Öberg (S) klargör han Region Norrbottens ställningstagande:

– Naturresursavgifter har potential att ändra spelplanen för våra kommuner. Vi ser hur det ser ut i våra grannländer: hur vindkraften blir skolbyggen och vattenkraften simhallar.  Sedan gäller det förstås att avgifterna utformas på ett sådant sätt att det verkligen gör skillnad. Om Piteå kommun får vindkraftsersättning som i Finland hade det blivit 300 miljoner kronor per år. Om Jokkmokk får vattenkraftsersättning enligt norsk modell handlar det om drygt 300 miljoner kronor även där. I Kanada betalar gruvbolag en femprocentig regional gruvskatt. En sådan nivå skulle förstås innebära att enorma summor tillförs Norrbotten.

Det här ingen fråga som Region Norrbotten äger själva, ett förslag om förändring av skattesystemet kan bara läggas av regeringen och beslutas av i riksdagen. Men det första steget är ändå att vårt eget parlament, regionfullmäktige, vill det.

Det är ett stort steg framåt, för att inte säga historiskt.