Livsmedelsverkets rekommendationer gäller inte enbart för fisken som fångas i havet utan även i älvarna och de mindre vattendragen. Dioxiner och PCB lagras i kroppen under mycket lång tid och förs också över till foster och spädbarn via moderkakan och modersmjölken. Gifterna misstänks påverka hjärnans utveckling, immunförsvar och ökar riskerna för cancer.
Faktum är att Sverige har fått dispens från EU för att få fortsätta sälja fisken till svenska befolkningen men den är förbjuden att sälja som livsmedel inom övriga EU.
Som om det inte är nog med det. Bara för några år sedan visade forskare att vi människor får i oss ungefär 50 000 mikrobitar plast, varje år, från mat och dryck. Den som dricker flaskvatten får i sig ännu mer. Plast finns överallt och nu också i våra kroppar. Vi får dessutom i oss mikroplaster från luften vi andas. I en forskarstudie visade det sig att åtta av tio personer som deltog i studien hade mikroplaster i blodet. En annan studie visade att elva av tretton deltagare hade mikroplaster i sin lungvävnad. Och inte bara en sorts mikroplast utan tolv olika sorter.
Forskarna har inte ännu kunnat påvisa vilka långsiktiga konsekvenser mikroplasterna har på människokroppen, det är fortfarande så pass nytt att det inte hunnit komma nån mer omfattande forskning på hälsoeffekterna. Det finns däremot rön som visar att de kan skada cellerna och att industriarbetare som utsatts för höga halter av mikroplaster löper högre risk för olika sjukdomar.
Då har vi inte ens kommit in på användningen och spridningen av PFAS. Enbart i Norrbotten bedöms det finnas åtminstone 2 800 platser som kan vara eller är förorenade av PFAS. PFAS kan påverka fosterutveckling, rubba hormonsystem och öka risken för vissa cancerformer. Det förorenar grundvattnet och är svårt att få bort.
Det positiva är att det går att vända utvecklingen. Ett bra exempel är utsläppen av bly och blyhalten i blodet hos vuxna och barn. Redan på 1920-talet kom man på att om man tillsatte bly i bensinen så minskade slitaget på motorerna, men man insåg också tidigt att blyet som sen kom ut i luften vi andas hade skadlig påverkan på våra kroppar.
Det tilläts däremot ända fram till 1990-talet, faktum är att blytillsatsen ökade ända fram till 1970-tal. I Sverige förbjöds bly i drivmedel 1995, i USA året efter. I en forskarstudie som genomfördes i USA bedömde man att hälften av befolkningen utsatts för skadliga nivåer av bly i sin tidiga barndom. Bedömningen är att detta bland annat lett till en sänkning av befolkningens totala IQ-nivå, bly påverkar nämligen nervsystem och hjärnans utveckling redan vid låga doser såväl under fosterstadiet som tidig barndom. Befolkningen har alltså blivit dummare på grund av blytillsatsen i bensin.
Glädjande nog så har förbudet mot blytillsatser gjort att blyhalten i våra barns blod stadigt minskat sedan 1970-talet då den var långt över den blyblodhalt som idag bedöms som lågrisk. Idag är blyblodhalten hos svenska barn under den nivå som anges som lågrisk av EU:s livsmedelsmyndighet EFSA.
Riksdagspolitikerna har makten att stoppa spridning av gifter och mikroplaster, det handlar bara om att de använder sig av den.