Det är inte första gången som Luleå tekniska universitet (LTU) skär ned på humaniora, samhällsvetenskap eller kreativa och konstnärliga utbildningar. Vid det här laget börjar det vara en gren som universitetsledningen övat på åtminstone de senaste tio åren. De lade ned programmet Upplevelseproduktion under 2014, en eftertraktad utbildning i Piteå där många gick vidare till arbete inom besöksnäringen.

Några år senare, 2020, lade de ned länets enda journalistutbildning och senare samma år ämneslärarutbildningen i musik och även dans. Även dessa i Piteå. Nu är det alltså den populära ljudteknikutbildningen som är hotad av nedläggning.

Det rimmar rätt illa med den avsiktsförklaring som LTU tecknade med Piteå kommun 2019. I den lovade man bland annat att "stärka både kommunens utveckling och universitetets verksamhet". Det står också att "Piteå ska utvecklas till en attraktiv universitetsstad."

Det känns inte riktigt i linje med avsiktsförklaringen att kapa bort en tredjedel av alla campusstudenter.

Vad har avsiktsförklaringen för värde om universitetsledningen år efter år fortsätter att skära ned på campus i Piteå? Det kanske är jag som övertolkar det men avsiktsförklaringarna är sparsamt beskrivna och saknar kontaktpersoner. Ovanför dem är universitetets strategiska partnerskap däremot nogsamt beskrivna, det är Boliden, LKAB, Vattenfall, Skogsindustrierna med flera.

För var och en av dessa har universitetsledningen dessutom utsett en "partneransvarig", professorer, verksamhetsledare och ämnesföreträdare, alla med nära koppling till respektive industris verksamhetsområde.

Det är tydligt att LTU värdesätter de strategiska partnerskapen, med enskilda företag och branschorganisationer, mer än vad de gör samarbetena med länets kommuner, regionen eller de kommuner där de bedriver verksamhet. Och det är inte så konstigt, i LTU:s årsredovisning kan man utläsa följande:

"Universitetet har en hög nivå av extern finansiering och utmärker sig bland de svenska lärosätena genom den stora andelen forskning som sker på uppdrag av samarbetspartners i näringslivet och via andra organisationer i samhället."

LTU kallar sig ibland för "Sveriges gruvuniversitet". Visst, det är viktigt, men samtidigt finns det mycket forskning som visar att naturresursrika regioner måste ha ett näringsliv och arbetsmarknad som är oberoende av råvaruutvinningen.

Förslaget om att lägga ned ljudteknikutbildningen förstärker beroendet av basindustrin. Det är aldrig bra att lägga alla ägg i samma korg. Min poäng är att Piteå och Norrbotten skulle vinna mer på ett bredduniversitet som Umeå universitet än ett gruvuniversitet som LTU.

Jag förstår varför Piteås kommunledning reagerar. De beskriver förslaget som "en betydande förlust för Piteås kulturliv och musikscen samt för hela regionens kreativa näringar." Kommunalrådet Kata Nilsson (S) sade det bra såhär:

"Detta är ett riktigt tråkigt besked från LTU. Det är en tämligen etablerad analys här i Norrbotten att vi, för att skapa hållbara samhällen och inte bara få fly-in-fly-out, behöver satsa på kulturen och de kreativa näringarna. Musikhögskolan i Piteå är ett nav för dessa, och därför viktig för hela länets utveckling. Jag förväntar mig att LTU håller med om det och jag ser fram emot framtida dialoger med universitetsledningen om hur de tänker att det ska lösas."

Gör om, gör rätt. Norrbotten är mer än gruvor.