Till sist fick en arbetare den exklusiva äran att sommarprata

Att bli utsedd till sommarpratare är så nära det går att bli adlad i Sverige. I år är en av dem en fackligt aktiv betongarbetare.

Bibi Rödöö bestämmer vem som ska sommarprata.

Bibi Rödöö bestämmer vem som ska sommarprata.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Ledarkrönika2024-06-13 05:00
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Bibi Rödöö sitter på makten att bestämma vem som ska sommarprata. Det har hon gjort sedan 1997. 27 år av att tillsammans med sin redaktion peka med hela handen. Utse de som enligt henne har något intressant att berätta. Smärtsamt ofta är urvalet vita, framgångsrika och lyckliga människor. Alltid med en avklarad smärtpunkt att leverera i talform, men där och då i radiostudion, då är de lyckligare och mer tillfreds än någonsin. 

Ibland undrar man om Bibi Rödöö överhuvudtaget har lämnat Radiohuset vid Gärdet i Stockholm. Om hon mot förmodan har det så kan det inte vara långa utflykter. Östermalm på sin höjd för att få sina idéer och sin egen filterbubbla bekräftad. Sommarpratarna har ofta tillhört samma klick. Folk som redan umgås eller iallafall med glädje kindpussas när de råkas på Dramaten. 

Sommar i P1 har därför under många år missat väldigt intressanta personer. De som har en helt annan story att berätta. Som inte är en kronologisk livsberättelse bara mammor kan uppskatta. Kvinnor och män som kanske når hundratusentals med genre och sin målgrupp i sociala medier, men aldrig syns eller hörs i public service. Eller aldrig har gett ut en bok på ett anrikt förlag. Helt enkelt vanligt folk. En del med ursprung i andra länder. Som inte rör sig i Stockholms innerstad. 

Arbetare är en sådan grupp. Dörren till Sommar öppnas aldrig för dem. Finns det fördomar att de inte har något att intressant att berätta? Eller att de inte kan skriva och därför inte får ihop ett manus? Var det svårt att hitta rätt? Är de inte tillräckligt kända? Kritiken mot den här underrepresentationen har funnits i flera år. Både från fackliga tidningar och ledarskribenter. Även forskare har resonerat om det. När ska en knegare få berätta sin historia inför en och en halv miljon lyssnare? 

Årets sommarpratare presenterades i tisdags. Och nu så, äntligen är en arbetare med på listan. 27 juli får svenska folket chansen att lyssna på betongarbetaren Kim Söderström. Fackligt aktiv och ordförande i Byggnads GävleDala. Han säger till tidningen Arbetet: "Det här är världens möjlighet att få ut min och mina medlemmars berättelse om hur det ser ut på svenska byggen i dag". 

Kim utvecklar sitt innehåll: "De oseriösa företagen i byggbranschen. Hur stora rikstäckande företag säger upp egen arbetskraft och anlitar bemanning eller underentreprenörer. Ofta har de anlitat våra kamrater från öst som inte vågar ställa krav på rätt lön och villkor. Och så dödsolyckorna naturligtvis." 

Just dödsolyckor på jobbet blir ofta bara notiser i tidningen. Det måste till något extra dramatiskt som hissolyckan med fem dödsoffer innan frågan på riktigt är toppnyhet. Nu får lyssnarna veta mer om arbetsmiljörisker på riktigt. Något som medlemmarna i Byggnads tyvärr har stor erfarenhet av i sin vardag. 

Klassperspektivet kommer även med. Helt klart sticker valet av Kim ut. Det blir spännande att följa genomslaget. Hur kommer hans sommarprat ställa sig i jämförelse med övriga? Rekord på nedladdningar eller vill folk hellre slölyssna på den där lyckade VD:n? 

Alex och Sigge har i sin podd, en av Sveriges största, också klagat på programmets fantasilöshet. Och skämtat om att det är därför författaren och regissören Sigge Eklund aldrig fått frågan. Men även han är utsedd till sommarpratare i år. 

Det visar att Bibi Rödöö lyssnar på kritik.