Det här visar statistik bland annat från Credit Suisse/USB rapport Global Wealth Report från 2023. Inom EU är den rikaste procenten i Sverige de som har näst störst andel av den samlade förmögenheten, de kontrollerar inte mindre än 35,8 procent! Det är bara i Tjeckien de allra rikaste har en större andel.
Ett fåtal äger alltmer medan det stora flertalet av befolkningen äger allt mindre. Det här är ingen unik trend för Sverige, det gäller för fler länder men i Sverige har utvecklingen gått snabbt och gått längre än de flesta andra länderna. Inkomst- och förmögenhetsklyftorna har ökat ända sedan 1980-talet.
Det är ingen slump att två tredjedelar av all förmögenhet som har genererats sedan 2020 har tillfallit den allra rikaste procenten, dubbelt så mycket som resterande 99 procent av jordens befolkning fick dela på under samma period. Detta enligt den internationella organisationen Oxfam som arbetar för att uppmärksamma problemen med de ökande klyftorna i världen.
Detta handlar naturligtvis om den politik som har förts. Slopade skatter på arv, förmögenhet, fastigheter och sänkta skatter på vinster och utdelningar har gjort det allt enklare att bli miljardär i Sverige. Vi medborgare har länge matats med att det ska löna sig att arbeta men faktum är att skattetrycket är högre på arbete än på vinster och utdelningar.
Enligt Jesper Roine, forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan, beror detta helt på att kapitalinkomsterna ökat kraftigt. De som är rika har blivit ännu rikare. Inkomstskillnaderna har ökat också men inte lika kraftigt som inkomster från kapital.
Samtidigt som ojämlikheten ökar ser vi också att Sveriges kommuner och regioner kämpar med att finansiera skola, äldreomsorg och sjukvård. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) saknas det 28 miljarder för att hålla en ekonomi i balans, detta efter regeringens tillskott på 10 miljarder. Konsekvenserna för medborgarna blir att besparingarna kommer att fortsätta, personal kommer att sägas upp, verksamheter läggas ned och stöd dras in.
När klyftorna ökar så dras samhället isär, det bidrar till social oro, politisk instabilitet, ökad kriminalitet och våld. Utsatta grupper får det allt sämre.
Att i detta läge ha en regering som fortsätter att prioritera skattesänkningar framför sammanhållning är oroväckande. Att beskatta de allra rikaste är en sund politik i det läge vi befinner oss i. Skatt efter bärkraft har trots allt varit devisen som styrt den svenska skattepolitiken under årtionden, åtminstone fram till 1980-talet. Om de allra rikaste hade bidragit efter sin förmåga till den gemensamma välfärden hade vi knappast behövt se de enorma neddragningar som nu sker inom skola, äldreomsorg och sjukvård.
Vi hade kanske till och med haft råd att sänka skatten ordentligt för de som tjänar minst? Utrymme att höja pensionerna rejält? Haft förmågan att investera i en fungerande järnväg? Se till att höja lönerna för lärare, undersköterskor, poliser och andra samhällskritiska yrken?
Det är så absurt att vi lever i en tid då det verkar politiskt otänkbart att beskatta de allt fler miljardärer vi har i Sverige men det är fullt rimligt att vräka barn från sina hem för att deras föräldrar inte klarar av att betala hyran.
Beskatta de rika!