Även Sverige borde döpa sina flygplatser efter kända personer

Ibland får man bara kapitulera inför sina politiska motståndare. Det är klart att även de kan komma med bra idéer. Förhoppningsvis är inställningen ömsesidig. Nu senast är det riksdagsledamot Kristina Axén Olin (m) som i en motion föreslår att byta namn på Arlanda flygplats. Till Upsala nya tidning säger hon: Hela världen känner till varumärket Alfred Nobel och Nobelpriset. Det skulle ge uppmärksamhet och alla skulle koppla flygplatsen till Sverige. Det skulle också bidra till ett ökat intresse för Sverige och svensk turism. Med mitt namnförslag får vi en flygplats hela världen känner igen och vet var den ligger. 

Axén Olin har varit med länge i svensk politik och vet förstås precis vad hon gör. Ett seriöst och kaxigt förslag javisst, men skickligt navigerat eftersom namnfrågor alltid får igång tyckarna. På några dagar har flera rikstäckande medier skrivit om saken. I sociala medier delas artiklarna friskt. Folk både hånar och förminskar förslaget. Ofantligt löjligt tycker en del. Ungefär som namnet på en flygplats skulle locka turister till Sverige. Andra förståsigpåare menar att det finns så mycket viktigare aspekter av flygtrafiken att prata om i stället. Som om det inte alltid gör det. Klassisk härskarteknik. Jantelagen är dessutom djupt rotad i vårt land. Hur vågar någon ens tänka tanken att lyfta fram en framstående medborgare? Den svenska ängsligheten är sällan till nytta när det handlar om att tänka nytt. 

Utomlands är det mycket vanligare att hylla kända personer med lokal anknytning och låta dem namnge en flygplats. John F Kennedy i New York, Liverpool John Lennon, George Best Belfast City Airport och Moder Teresa Airport i Tirana är bara några exempel. Det är klart att det förhöjer upplevelsen vid ett besök att som första intryck på plats få se det. Känna av historiens vingslag och länders stolthet över stora prestationer. Arlanda gör en halvdan variant på det här med sina foton på omtalade stockholmare i ankomsthallen. Porträttgalleriet kallas Welcome to my hometown. Men det skulle kunna bli så mycket mer än så. Arlanda har hetat just så sedan 1958 och det på grund av ursprunget i området Ärlinghundra härad i närheten. Efter snart 70 år det hög tid att lägga det mossiga namnet på hyllan. 

Om det nu är just Alfred Nobel som Arlanda borde döpas om till kan förstås diskuteras. Olof Palme, Ingrid Bergman, Ingmar Bergman eller Astrid Lindgren är andra bra alternativ. Men det är såklart inte bara huvudstaden som ska vara i fokus. Alla svenska flygplatser förtjänar ett starkt namn med lokal koppling och igenkänning. Luleå Airport, eller Kallax i de flestas folkmun, skulle kunna heta flygplats Staffan Westerberg. Smaka på den. 

Swedavia AB är ett svenskt statligt ägt företag som bildades 2010. De äger och driver tio flygplatser i Sverige, men ingen av dem är uppkallade efter en känd person. Tar man en titt i bolagets pressrum ekar det tyvärr tomt på kommentarer till motionen från Kristina Axén Olin. Frågan är inte heller ny, idén att byta namn har varit på agendan tidigare. 

Sverige behöver öva på att bli mer självsäker. USA är en förebild på det planet. Där är det inte bara flygplatser det handlar om. I New Jersey finns till exempel Jon Bon Jovi Service Area. En rastplats med toaletter, café och foton som hyllning till bygdens egen rocksångare. Anspråkslöst men fint.