Men det kan inte stämma. Inte i Sverige. De måste vara skådespelare allihop. Snart kommer SVT avslöja hela grejen. De skulle nog bara testa tittarnas reaktioner och källkritik i tider av falska nyheter. Så är känslan under hela första avsnittet av Dokument inifråns granskning av surrogatindustrin.
I blickfånget står företagaren Eduardo, paret Tommy och Marie och den ensamstående pappan Tobias. Eduardo Afonso driver en svensk surrogatförmedling. Surrogatmödraskap är inte tillåtet i Sverige och då kan man tjäna pengar på att förmedla kontakter utomlands. Förmedlingen kopplar ihop blivande föräldrar med kvinnor som kan bära deras barn.
Man hyr helt enkelt en livmoder, med alla hälsorisker det innebär för kvinnan, för att få barn. En strikt affärsuppgörelse där man i förväg specificerar särskilda önskemål. Besvärande sjukdomshistorik i släkten, nej tack. Blont hår och hög IQ, ja tack. För kvinnorna blir det en desperat handling för att ha råd att försörja sin egen familj eller kunna renovera det läckande taket inför regnperioden. Ofta handlar det om utsatta kvinnor i fattiga länder.
I andra änden finns barnlängtande personer i Sverige som är redo att betala för den här tjänsten. Eller rättare sagt utnyttjandet av kvinnor om man ska tala klarspråk. Tommy och Marie har passerat 70 år och framstår båda, iallafall i programmet, i väldigt risig form. Det finns många andra i deras ålder som är långt piggare. Deras hem är belamrat med prylar och skräp. Det är svårt att se hur små barn skulle kunna bo där. Men det är precis vad som har skett. Paret beställde tvillingar, en pojke och flicka, som flyttade in i radhuset i Järfälla. De är själva tydliga med att när de fyller 80 år kommer de inte orka med barnen längre. Tack och lov är barnen nu omhändertagna av socialtjänsten.
Men att överhuvudtaget godkänna paret som kunder visar hur bisarr verksamhet Eduardo driver. Allt för att öka miljonvinsten, inget alls för att värna barns rättigheter. Förmodligen har svenska myndigheter också fallerat. Hur kunde de ens landa på Arlanda med två spädbarn i famnen utan att få frågor?
Tobias är visserligen i rimligare ålder, men hans tvillingar föds allvarligt sjuka i Colombia. Så sjuka att de inte kan komma hem till Sverige på åtta månader. Han hamnar i konflikt med Eduardo om uteblivet stöd och samtidigt är de små flickorna i juridiskt limbo gentemot försäkringsbolag och svensk sjukvård. Tänk om en förälder i en sådan situation hastigt skulle avlida, vad händer då när barnen har oklar status? Återigen går barnlängtan före barns bästa.
Avsnitt två i den här thrillern kommer imorgon. Eller förlåt, det är ju en högst sann historia och gedigen journalistisk granskning. Men med så skrämmande inslag att man knappt kan tro sina ögon. Eduardos ögon däremot, de flackar och flackar. Han minns då rakt inte Tommy och Marie, fast de bevisligen har haft kontakt flera gånger.
Allt pekar på att det här blir slutet för Eduardo Afonsos handel med kvinnors kroppar. Det blir väldigt svårt att på ett trovärdigt sätt locka fler kunder när man ser hur illa det är skött. Profiten pissar på utsatta kvinnor och blir på bekostnad av barns rätt till en trygg familj och uppväxt. Det är omöjligt för honom att rädda sig ur den här situationen.
Hatten av till Bo-Göran Bodin med kollegor som än en gång gör stor journalistik.