Utbildningsminister Anna Ekström (S) och den socialdemokratiska partistyrelsen lägger ett antal skarpa skolpolitiska förslag inför kongressen 3-7 november. Partiledningen vill bland annat ha ett stopp för vinstuttag i skolan och se över etableringsfriheten för friskolor.
"Tiden är verkligen mogen för att den här diskussionen tar fart. Det finns en kritik långt in i de borgerliga leden", konstaterar Ekström.
Ett exempel är liberala Expressens ledarsida som länge reagerat mot marknadiseringen i den svenska skolan.
"Det var ett misstag att släppa in vinstintresset i skolans värld", framhåller Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg.
Dahlberg anser att det är provocerande att borgerligheten låtit det växa fram en oseriös skolmarknad.
"Extremistskolorna är bara de mest iögonfallande avarterna. Det finns också mer vardagliga systembrister, som att lärarbehörigheten är lägre i friskolorna liksom att betygssättningen är för generös", noterar hon.
Som Dahlberg konstaterar kan det dock bli svårt att trycka tillbaka anden i flaskan och helt avskaffa vinstintressena i skolan.
"Ingen har i alla fall presenterat någon realistisk plan för hur det skulle gå till givet alla skadeståndskrav som skulle resas", skriver hon.
Med dagens friskolevurmande riksdagsmajoritet är det dessutom omöjligt för Anna Ekström att få igenom allt som hon vill. Men en del borde ändå gå att göra.
Även delar av de borgerliga partierna borde – i likhet med Anna Dahlberg och andra liberala debattörer – se problemen och kunna enas med regeringen om åtminstone några initiativ.
Till exempel borde det vara självklart att offentlighetsprincipen ska gälla även friskolekoncernerna. Eftersom deras verksamhet helt och hållet bygger på skattepengar är det rimligt att medborgarna har full insyn i verksamheten.
Likaså går att ställa tuffare krav på hur friskolornas köer och urvalskriterier ser ut. I en debattartikel har lärarfacken pekat på att dagens metoder bidrar till att förstärka de socioekonomiska skillnaderna, vilket går stick i stäv med skollagens ambitioner.
Vidare finns starka skäl för att ändra ersättningssystemen. Skolverkets statistik är entydig. Friskolorna tar i mindre utsträckning ansvar för elever som kräver mer resurser.
Det vore skräp om en riksdagsmajoritet inte kan enas runt den typen av åtgärder. Även sansade socialliberaler och centerpartister borde se farorna med den växande ojämlikheten i skolan och behovet av att göra gemensam sak med S.
Det borde faktiskt vara en politisk självklarhet att den svenska skolan ska vara en bildningsinstitution – inte en simpel marknadsplats.