SÄ mÄnga frÄgor och sÄ fÄ svar

Är vi beredda att dra vĂ„rt strĂ„ till stacken i ett lĂ€n som - Ă€rligt talat - saknar en del av pusselbitarna?

JÀrn kan produceras med hjÀlp av kol i koldioxid eller fossilfri med hjÀlp av vÀtgas. Aldrig trodde vi vÀl att skillnaden skulle pÄverka ett helt lÀns framtidsutsikter?

JÀrn kan produceras med hjÀlp av kol i koldioxid eller fossilfri med hjÀlp av vÀtgas. Aldrig trodde vi vÀl att skillnaden skulle pÄverka ett helt lÀns framtidsutsikter?

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Ledarkrönika2024-03-16 05:00
Detta Àr en ledarkrönika. PiteÄ-Tidningens ledarsida Àr oberoende socialdemokratisk.

Jag har svĂ„rt att i alla delar förhĂ„lla mig till den (gröna) expansion som vi stĂ„r inför. Trots att jag vill det hĂ€r sĂ„ mycket, och trots att jag ler litegrann Ă„t hur vi lĂ€t för bara nĂ„gra Ă„r sedan nĂ€r vi pratade om vad Norrbotten behöver sĂ„ Ă€r det svĂ„rt att se framför sig hur det skulle kunna bli nu nĂ€r vinden ligger Ă„t vĂ„rt hĂ„ll. Hur kommer det framtida Norr- och VĂ€sterbotten att se ut? Hur kommer infrastrukturen att – behöva – förĂ€ndras? Hur mycket bostĂ€der behöver vi bygga, och var? Vem ska bygga? Kommer fritidshusen ocksĂ„ att öka i antal? 

De flesta Ă€r överens om att det Ă€r den hĂ„llbara utvecklingen som Ă€r grunden för en framtid som vi tidigare inte sett maken till. Vi ska göra oss av med vĂ„rt beroende av fossila brĂ€nslen dĂ€rför att det inte Ă€r bra för oss, och det ganska fort. NĂ„gra kĂ€mpar emot. Det Ă€r naturligt. Det Ă€r besvĂ€rligt att förĂ€ndras, och det enklaste vore ju om vi gör som vi alltid gjort. Hur stor roll spelar det för vĂ€rlden om Sverige lyckas? NĂ„gra sĂ€ger att jorden inte alls hĂ„ller pĂ„ att bli varmare, att det bara Ă€r naturliga variationer och att sĂ„na fĂ„r man leva med. Media speglar alla sidor som om alla sidors tolkningar och teorier var lika underbyggda. 

Till detta kommer oron i vĂ„rt nĂ€romrĂ„de och nu ocksĂ„ intrĂ€det i Nato. Vilka blir militĂ€rens krav pĂ„ landets inte sĂ€rskilt efterhĂ„llna infrastruktur? Och vad fĂ„r dĂ„ stĂ„ tillbaka? Är det nu som Ă€ven vi som inte bara har asfalterade vĂ€gar kommer lite högre upp pĂ„ vĂ€ntelistan? RĂ€cker pengarna? Har de militĂ€ra önskemĂ„len större tyngd Ă€n de politiska – de som för lĂ€nge sedan borde sett mer till landet som en helhet men som inte ens prioriterat det gods som ska fram och som vĂ„r bruttonationalprodukt till stora delar bestĂ„r av. FrĂ„gan Ă€r ocksĂ„ om de olika intressena – gröna i olika nyanser – kommer att samverka eller motverka varann?

SĂ„ vad kommer egentligen att krĂ€vas av oss, vi som redan bor hĂ€r? Vad behöver vi göra för att jobben ska omvandlas till inflyttning? Hur ska vi fĂ„ mĂ€nniskor som aldrig varit hĂ€r att bli nyfikna pĂ„ det liv vi lever och sjĂ€lva vĂ„ga prova? Vad Ă€r det som kommer att ha betydelse? Vad Ă€r det som sĂ€ljer? Hur kan vi pĂ„ riktigt ta vara pĂ„ den hĂ€r chansen och göra bĂ€ttre – inte bara för klimatet utan Ă€ven för oss sjĂ€lva? Hur kan vi anvĂ€nda det som hĂ€nder och bygga ett bĂ€ttre, mer inkluderade, tillĂ„tande och jĂ€mstĂ€llt lĂ€n?

Jag tror att vi behöver vara spik nyktra i vĂ„r syn pĂ„ möjligheterna. Vi mĂ„ste vara med och kunna balansera möjligheter mot krav. Har man varit fattig lĂ€nge Ă€r ens kraft att stĂ€lla krav lite stukad och det Ă€r lĂ€tt att ge efter och bara se de möjligheter som mĂ„las upp. ”HĂ€r kommer jobb och investeringar, var glad och tacksam” liksom. De samhĂ€llen vi tidigare byggt – nĂ€r naturresurserna har exploaterats – har krĂ€vt att familjer har flyttat pĂ„ sig, men vi vet att det inte gĂ„r till sĂ„ lĂ€ngre. Vi vet att familjer bor dĂ€r kvinnan (i tvĂ„könade relationer) vill bo. Samtidigt berĂ€ttar vi en historia om ett lĂ€n som Ă€r sĂ„ manligt könat att vĂ„rt enda universitet har mellannamnet ”Tekniska” trots att behoven av utbildad arbetskraft Ă€r mĂ„ngfacetterade. Vi fnyser lite Ă„t kulturens betydelse och behöver fatta hur viktigt det Ă€r att barnomsorg och skola fungerar. Det som ska locka inflyttare mĂ„ste vara bra för oss sjĂ€lva och jag tror inte det Ă€r sjĂ€lvklart att vi kommer att vara överens om tagen. Det gĂ„r att komma i efterhand och gnĂ€lla om jĂ€rnvĂ€gar och hus andra satsningar som hamnat fel – men det Ă€r smartare att ta frĂ„gorna pĂ„ allvar redan nu. Det jobbet Ă€r vĂ„rt egna.