Connextions Norrbotten har, som det i varje fall verkar, bedrivit en uppskattad verksamhet sen dess start 2012. Föreningens mål har varit att arbeta förebyggande mot droger, kriminalitet, våld, mobbning och utanförskap.

Viktigt arbete och något som behövs, vi behöver föreningar som kan stötta det allmänna. Det ideella arbetet som medborgare lägger ned i föreningslivet är på många sätt kittet som håller ihop samhället.

Utan vuxna som går på stan på kvällar och nätter, föräldrar som engagerar sig i idrott och kultur, engagerade som håller i studiecirklar eller för den delen arbetar med drogförebyggande arbete så skulle vi ha betydligt större problem med utanförskap än vad vi har idag.

Min poäng är alltså inte att undergräva föreningsbidrag i allmänhet. Men det går inte heller att ignorera det faktum att det som hänt omkring Connextions Norrbotten allvarligt skadar förtroende och tillit.

Föreningen sökte bidrag hos Piteå kommun på falska underlag, med förfalskade namnteckningar och styrelseledamöter som valts in utan deras vetskap. Utbetalningen har skett till ordförandens privata konto.

Socialtjänsten i Piteå ser allvarligt på det hela och överväger att kräva återbetalning. Men socialchefen betonar att det inte är önskvärt att lägga ned en massa administrativ tid på att granska handlingar och ansökningar från föreningar. Att det bygger på tillit, det har inte funnits anledningar att misstro föreningar som sökt bidrag.

Samtidigt betonar hon vikten av att se över rutinerna kopplat till föreningsbidragen. Och det kanske är läge för det?

I ett helt nytt avslöjande gjort av Uppdrag granskning och SVT Nyheter Skåne uppdagas att två hyllade föreningar i Malmö använt föreningsbidrag till solresor, märkeskläder och snabbmat. Miljoner som skulle ha gått till att hjälpa barn och unga har istället berikat ledarna i de två föreningarna och deras familjer.

Henric Fagher, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, beskriver föreningsvärlden så här:

– Man kan nog säga att föreningsvärlden är en skuggvärld i den meningen att det är ganska regellöst.

Med andra ord finns det fog för att skärpa rutinerna för föreningsbidrag. Jag håller helt med socialchefen Eva Börjesson Öman att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att skapa system och rutiner som helt omöjliggör fusk och bedrägeri.

Det innebär däremot inte att vi bara kan fortsätta som tidigare. Det ska helt klart vara lätt att göra rätt, det betyder inte att det behöver vara lätt att fuska.

Exempelvis bör det vara ganska lätt att ställa kravet att utbetalningar inte kan ske till personkonton. Det bör också vara förhållandevis enkelt att kräva signering av ansökningar från samtliga i styrelsen med e-legitimation. Då skulle dörren ha stängts för Connextions Norrbotten eftersom det snabbt skulle ha visat sig att styrelsen var utsedd utan deras kännedom.

Anmärkningsvärt i allt detta är att föreningens ordförande, André Bengtsson, som i många år var en högljudd kritiker av andra som begått fel i offentligheten, nu inte vill kännas vid att han själv gjort något fel. Istället nekar han till intervju, nekar till förfalskade underskrifter och skyller föreningens ekonomiska problem på kommunen.

Allt som allt är det tragiskt. En viktig föreningsverksamhet är bortfifflad och förtroendet smulat sönder. För Bengtsson är det en personlig tragedi att det han nu byggt upp är raserat.