Översatt i pengar motsvarar det en besparing på 90 miljoner kronor som kan användas till att anställa fler, ha öppet fler vårdplatser, förbättra villkoren för den egna personalen och höja kvaliteten på sjukvården istället för att göda bemanningsföretag med skattemedel.
Nackdelarna med att ha alltför stor andel inhyrd sjukvårdspersonal är många. De höga kostnaderna är bara en del av det, det stora problemet är att det drabbar vårdkvaliteten för norrbottningarna. Att inte ha egen personal drabbar kontinuiteten för patienterna, det är inte något positivt att medborgare i behov av vård ska behöva förklara sin sjukdomshistorik för nya läkare vid varje upprepad vårdkontakt.
Risken för misstag och fel ökar naturligtvis när din läkare inte känner dig. Inhyrda läkare medverkar dessutom inte i kvalitets- och förbättringsarbete eller forskning och utveckling vilket är en förutsättning för att göra sjukvården bättre. Ett skräckexempel är när en kvinna i Dalarna var i kontakt med vården ett 30-tal tillfällen fick träffa 18 olika läkare. Det tog sju månader innan hennes cancer upptäcktes, den hade då spridit sig i hela kroppen och hon avled tre veckor senare.
Tänk dig själv om du skulle hyra ut din arbetskraft, även om du kan yrket så är varje arbetsplats unik med sina rutiner och arbetssätt, addera sen dimensionen att du arbetar med människor, människor som du behöver tid att lära känna för att kunna göra ett bra arbete. Säg att du sen bara arbetar några veckor på varje arbetsplats innan du går vidare. Tror du att du skulle göra ett lika bra arbete som den fast anställda personalen?
Man brukar ofta säga att det tar upp till ett år innan man kan tillräckligt mycket för att kunna känna dig trygg i en ny tjänst eller på en ny arbetsplats. Den tiden kan naturligtvis vara kortare också men det säger sig självt att det inte gynnar vårdkvaliteten att ha för stor andel inhyrd personal, som kommer in, gör en kortvarig och dyr arbetsinsats för att sedan dra vidare.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) beskriver att det "med egna medarbetare skapas kontinuitet vilket är en förutsättning för säker vård för patienterna". För många, inte minst våra äldre och kroniskt sjuka, är det såklart en trygghet att möta vårdpersonal som de redan känner och har träffat tidigare.
Förhoppningsvis är detta trendbrott en början på en långsiktigt hållbar utveckling där inhyrd bemanning kan begränsas till att täcka upp vid tillfälliga arbetstoppar eller för att hantera avgränsade behov. Det återstår att se men alldeles oavsett är det glädjande för oss alla norrbottningar att vår sjukvård nu i högre grad bemannas av anställd personal och inte inhyrd.
För precis som med all annan skattefinansierad verksamhet så gäller det att försöka se till att varje skattekrona går till vad den är avsedd för. Skatten vi betalar ska gå till bästa möjliga vård, inte för att bemanningsföretag, som lever på att tjäna pengar på bemanningsproblemen inom hälso- och sjukvården, ska kunna leverera vinst till sina aktieägare.
Det finns naturligtvis även fortsättningsvis många utmaningar för länets sjukvård men det här är en positiv utveckling, fler egna läkare, sjuksköterskor och undersköterskor är grunden för en bättre sjukvård. Det går åt rätt håll.