Lämna de vuxna barnskådespelarna i fred

Jag minns det så väl. Hyland ville helt plötsligt fäktas med mig framför kamerorna och jag visste inte hur det gick till. Jag kunde bara vara Pippi när regissören Olle Hellbom var bredvid och sade till mig vad jag skulle göra. Ungefär så berättar skådespelerskan Inger Nilsson om ett minne från när uppståndelsen kring Pippi-filmerna var som värst. Hon är med i TV4:s nyligen släppta två avsnitt på temat Astrid Lindgrens älskade filmer.

Astrids böcker och filmer tillhör svensk kulturskatt. Skildringarna av Sverige i dåtid i glädje, sorg och äventyr är klassiker som i princip alla svenskar har tagit del av. Minnet av författaren lever vidare via hennes hem i våningen i Vasastan som nu är ett besöksmål med lång kötid för biljetter. Även det privata museet Junibacken, som ägs av ett aktiebolag med Wallenberg inblandad förr om åren, lyfter fram historierna på ett lekfullt sätt. För en normalstor barnfamilj går inträdet på närmare 1000 kronor. Ingen självklarhet i tuffa ekonomiska tider.

Alla filmer som Astrid själv godkände är gjorda innan internet slog igenom. Det betyder att alla barnskådespelare blev superkändisar över en natt. Genomslagskraften var enorm som det är svårt att hitta en motsvarighet till idag. Jonna Liljendahl, som spelade Madicken, berättar i programmet att beundrare övernattade under hennes balkong i en förort till Stockholm.

Pär Sundberg, Tommy i Pippi-filmerna, kan skratta åt minnen där de fick tränga sig fram i folkhavet som ville få en skymt av filmstjärnorna. Pär och Maria Persson, som agerade Annika, är inte igenkända idag trots att filmerna fortfarande ses om och om igen av nya generationer i många länder. Maria vittnar till och med om att hon gärna håller tyst om sin bakgrund inför nya bekanta, just för att slippa uppmärksamheten.

Det kan tyvärr inte Inger Nilsson göra. Rollen som Pippi Långstrump har förföljt henne varje dag i 55 år. I grunden med stolthet över Astrids fina förtroende och en rolig tid under filminspelningarna. Men oräkneliga gånger har det gått för långt. Inlagd på sjukhus som vuxen ville andra ta foton med henne och struntade i hennes sårbara tillstånd. Inger är sig också väldigt lik till utseendet även nu vilket gör att hon inte kan ducka. Maria Johansson, som spelade Tjorven i Saltkråkan, är inte ens med i programmet. Även hon är lätt att känna igen efter alla år och markerade därför tidigt att det räcker.

TV4 är också väldigt mycket sist på bollen. Vinkeln vad hände med barnskådespelarna från Astrids filmer har vevats runt ungefär en gång per år sen 1980-talet i böcker, kvällstidningar och tv. Programledaren Mauri i samma kanal har redan träffat de numera vuxna barnen i Bullerbyn och Ronja.

Varje gång det är aktuellt älskar media att särskilt lyfta fram två barnskådespelare som de påstår spårlöst har försvunnit. Det är han som spelade Skorpan i Bröderna Lejonhjärta och Lillebror i Karlsson på taket. Självaste Karlsson går inte heller att hitta i nutid. Och tur är väl det. Sluta pressa barnskådespelarna som vuxna. De finns alldeles för många exempel på barnskådisar som farit riktigt illa på grund av kändisskapet och de orealistiska förväntningarna från vuxenvärlden. Först som unga och sedan som äldre. Uppmärksamheten kan krossa vemsomhelst. Fråga bara Drew Berrymore från ET eller minns River Phoenixs tragiska död som 23-åring.