Kortare arbetstid är omöjligt för alla utom Svenskt näringsliv

Det var 1919 som arbetsdagen kortades till åtta timmar, en historisk händelse. 1970 infördes 40-timmarsveckan. 1978 beslutade riksdagen om den femte semesterveckan. Produktiviteten och svensk ekonomi har växt ändå, kanske tack vare det. Vad har vi tillväxt för om den inte används för att ge oss större livskvalitet? År 2024 verkar det bara vara Svenskt näringsliv som anser det omöjligt att korta arbetstiden, samtidigt har deras egna medarbetare kortare arbetstid än oss andra.

Första maj-demonstration i Sundsvall 1890. Kravet på åtta timmars arbetsdag fanns hos arbetarrörelsen redan från början. Den infördes 1917, mer än 100 år sedan. Det är hög tid för en ny arbetstidsförkortning som matchar dagens samhälle. (Arkivbild)

Första maj-demonstration i Sundsvall 1890. Kravet på åtta timmars arbetsdag fanns hos arbetarrörelsen redan från början. Den infördes 1917, mer än 100 år sedan. Det är hög tid för en ny arbetstidsförkortning som matchar dagens samhälle. (Arkivbild)

Foto: Herr Axelsson i Skönvik

Ledarkrönika2024-09-16 05:00
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Innehållet i korthet

  • Svenskt Näringsliv är ensamma om att anse att en förkortning av arbetstiden till 35 timmar per vecka är omöjligt, trots att deras egna anställda jobbar mindre än genomsnittet.
  • Socialdemokraterna har lagt fram ett förslag om att förkorta arbetsveckan till 35 timmar, vilket får stöd i riksdagen från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
  • Historiskt sett har kortare arbetstid och mer semester inte lett till ekonomiska katastrofer, vilket utmanar Svenskt Näringslivs domedagsretorik.

Retoriken går igen. Vare sig det var införandet av åtta timmars arbetsdag, 40-timmarsveckan eller mer semester så har högerkanten i svensk politik, både i riksdagen och i näringslivet, skrikit sig hesa om att det skulle vara "förödande", "omöjligt" eller "oansvarigt" att sänka arbetstiden, öka vår semester, utöka föräldraledighet eller genomföra andra reformer som ökar svenskarnas livskvalitet och tid med familj, vänner och andra närstående.

I mer än 100 år har de använt samma argument. Men svensk ekonomi gick inte i spillror 1919, inte 1970 eller 1978 heller för den delen. Det har varit lågkonjunkturer men inte beroende på att vi fått kortare arbetstid och mer semester. Sett till helheten har svensk ekonomi gått bra, den har vuxit i stadig takt och är större än vad den någonsin varit.

Högerpartierna och Svenskt näringslivs argumentation blir därför inte särskilt trovärdig när de återigen dammar av talepunkterna och domedagsretoriken när Socialdemokraterna presenterat ett förslag om att förkorta arbetsveckan från 40 timmar till 35. Som småbarnsförälder så skulle jag få en betydligt enklare vardag och mer tid med mina barn. Sen kan jag tycka att förslaget är för blygsamt, det tar för lång tid, först 2035 ska det vara nere på 35 timmar.

Stödet i riksdagen för en arbetstidsförkortning växer. Sedan tidigare har både Vänsterpartiet och Miljöpartiet haft det på agendan. Med Socialdemokraternas besked är det ytterst nära att det finns en majoritet i riksdagen för att fatta ett historiskt beslut som skulle medföra starkt ökad frihet och fritid för alla svenskar. Även LO har arbetstidsförkortning som en prioriterad fråga, fackförbund utanför LO driver den också, till exempel Saco-förbunden DIK och Akademikerförbundet SSR liksom TCO-förbundet Vision.

Faktum är att opinionsmätningarna visar att S, V och MP skulle ha egen majoritet i riksdagen om det hade varit val idag. Om Centerpartiet skulle meddela sitt stöd för arbetstidsförkortning skulle det vara en betryggande majoritet.

Trovärdigheten för Svenskt näringslivs domedagsretorik som anser att en 35-timmarsvecka vore "förödande för svensk ekonomi" urholkas än mer av det faktum att de själva redan ligger nära förslaget, deras egen personal har ett snitt på cirka 37,5 timmar på helår. Under juni, juli och augusti sänker de arbetstiden än mer, då arbetar de som inte är på semester bara 32,5 timmar.

Anni Holmgren, HR-chef på Svenskt näringsliv, beskriver det på följande sätt:

"Det står i våra anställningsvillkor att det centrala är att skapa resultat, inte att fylla ett arbetstidsmått."

Jag är fullständigt övertygad om att Sveriges löntagare förmår att skapa lika goda resultat på en 35-timmarsvecka som en som är 40 timmar. Jag tror att de flesta skulle bli mer produktiva då det skulle finnas mer tid för återhämtning och mindre stress i privatlivet.

Vi lever inte i 1917 eller 1970, samhälle och arbetsliv ser helt annorlunda ut idag. Arbetstiderna måste spegla samhället som det ser ut idag, inte som det såg ut för 100 eller 50 år sedan.