Jag har alltid varit intresserad av historia. All historia var spännande men jag kan inte dra mig till minnes att vi någonsin läste eller lärde oss något om Norrbottens och norra Sveriges historia i skolan. Om vi hade den typen av undervisning måste den ha varit mycket begränsad. Hur kan det komma sig att jag inte fick lära mig om min egen hembygds förhistoria och historia?
Svaret på frågan är både svårt och enkelt. Det finns en historia bakom detta som med allt annat och den bottnar i synen på vår landsända. En syn som länge, långt in på 1900-talet, präglades av ett kolonialt synsätt. Vår region var ett resursområde för både naturresurser och mänskligt kapital. En arena för andras intressen, vare sig det skedde i den svenska stormaktens, industrialiseringens eller den svenska välfärdsstatens namn. Det fanns ett intresse av att hålla oss historielösa, en region och befolkning utan historia är helt enkelt lättare att manipulera, forma och utnyttja.
Den moderna arkeologin i Norrbotten fick sin början först 1942 i samband med inventeringarna Riksantikvarieämbetet genomförde inför utbyggnaden av vattenkraften.
Det var då vi för första gången fick veta omfattningen av vår förhistoria i den nordligaste delen av riket. Ett stort antal fornlämningar påträffades, mängder av fynd plockades in. Endast en mindre del kom däremot att undersökas arkeologiskt, omkring 10%, resten dränktes i vatten.
En annan milstolpe var Norrbottens museum etablerande av den arkeologiska verksamheten på 1950-talet, för första gången bedrev en institution med bas i Norrbotten en kunskapsuppbyggnad om vår förhistoria. År 1975 grundades den arkeologiska institutionen i Umeå med syftet att förbättra forskningen om norra Sverige, innan dess fanns det ingen arkeologisk forskning.
Det var inte förrän 1986 och fyndet av Vuollerim-boplatsen som en allmän medvetenhet väcktes om vårt läns omfattande och spännande förhistoria.
Poängen är att forskningen kom igång sent men det har framkommit mycket ny kunskap som förtjänar att förmedlas. Idag vet vi att den hittills äldsta kända bosättningen i Norrbotten är 10 600 år gammal. Ett fynd som gjorde vår förhistoria 1000 år äldre och förändrade teorin om hur isavsmältningen gick till. Vi vet också att avancerat metallhantverk bedrevs i nuvarande Norrbotten redan för 2000 år sedan. Befolkningen framställde och smidde stål i ett samhälle med jakt och fångst som bas. Nåt som tidigare ansågs otänkbart.
På de tre första avsnitten av Historien om Sverige avverkas 15 000 år. Under denna period skildras endast två platser norr om Dalälven, Nämforsen och Frösön. Längre norrut än Jämtland och Ångermanland kommer man inte. Av ett 60-tal experter som medverkar eller rådfrågas är det bara en handfull som forskat om delar av norra Sveriges förhistoria och bara en som arbetar i norra Sverige, Ingela Bergman vid Silvermuseet.
SVT:s stora satsning på Sveriges historia blir primärt en satsning på den södra halvan av landet. På 10 avsnitt kan man naturligtvis inte berätta allt, men en sådan här produktion måste ändå förmedla en berättelse som representerar och skildrar hela Sveriges förhistoria och historia. Inte bara delar.