Brå beskriver vidare en långtgående normalisering av hatet som gör att få samer väljer att anmäla de brott som de utsätts för. Många har helt enkelt blivit vana vid hatet, att man blivit "härdad". Ett exempel som lyfts fram är hämtat från ett samtal med en äldre intervjuperson som beskriver att han upplevt väldigt lite rasism och aldrig hatbrott.
Samtidigt framkommer det under intervjun att han på arbetsplatsen fått höra saker som om han har ”något mer handikapp än att vara same?”. Samma intervjuperson menar också att ”det är självklart att han har kallats lappjävel vid flera tillfällen”.
Normalisering av hat, hot och tillmälen gör att många tonade ned utsattheten, många uppgav att de mobbades i skolan för att vara same men berättade samtidigt att andra mobbades för övervikt eller utseende. Hatbrott blev på grund av normaliseringen jämfört med mobbning i allmänhet.
Den normalisering som skett av hatbrott mot samer har gjort att anmälningsbenägenhet är låg trots att det är så vanligt.
Något som särskiljer hatbrott mot samer jämfört med hatbrott mot andra grupper är att brotten ofta begås i mindre samhällen där "alla känner alla". Många gånger känner offret personen som begått brottet. Anmälningarna som trots allt görs är för brott av grövre karaktär, långvariga trakasserier, dödshot eller våld mot ens person eller renar. Verbala kränkningar som beskrivs som mycket vanligt av intervjupersonerna är i stort sett frånvarande bland polisanmälningarna vilket återigen bekräftar den låga benägenheten att anmäla brott.
Gärningspersonerna är ofta män, det gäller alla former av hatbrott mot samer. När det gäller plågade eller dödade renar är samtliga identifierade gärningspersoner män.
Eftersom hatbrott och rasism mot samer förekommer på en rad olika platser och sammanhang så beskriver intervjupersonerna en oro i vardagen över att inte veta om, hur och när det kan komma att ske. Risken att utsättas för hatbrott och andra uttryck för rasism leder också till att vissa väljer att dölja sin samiska identitet.
Brå lämnar ett flertal rekommendationer för hur situationen skulle kunna förbättras. Det ena är att fler samer behöver anmäla hatbrott till polisen, även de verbala brotten. Det är inte normalt att i sin vardag behöva höra "lappjävel" som är det vanligaste uttrycket beskrivet av de samiska intervjupersonerna, det är inte normalt att behöva utstå hot eller fysiskt våld, det är inte normalt att samer i allmänhet ska behöva utstå detta.
Så en bra början vore att fler samer polisanmäler de hatbrott det blir utsatta för. Samer ska vara trygga i alla miljöer, vare sig det är i skolan, hemmet, arbetsplatsen eller på nätet.
De beskriver vidare att det är grundläggande att "bekämpa negativa föreställningar och fördomar om samer för att motverka hatbrotten", att det behövs ett kunskapshöjande arbete om samer i skolan, både utifrån ett historiskt och nutida perspektiv.
Brå konstaterar också att polisen behöver både mer resurser, kunskap och ett tydligt uppdrag om förstärkt arbete mot hatbrott. Annars är risken stor att detta arbete prioriteras ned.
Regeringen har meddelat att de påbörjat framtagandet av en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott. Ett bra första steg, men det måste också följa med resurser.