Faktum är att regeringen skjuter till mer pengar till flygbranschen och kriminalvården än vad de gör till kommunerna, nära fem gånger så mycket pengar till dessa områden än de 500 miljoner de tillskjuter till skolan.
För regioner och kommuner innebär regeringens besked att 2024 kommer bli ett stålbad. I Region Östergötland varslades nyligen 900 medarbetare om uppsägning då det saknas 1,7 miljarder i budgeten. Varslet har följts upp med ett anställningsstopp. Beskedet från Östergötland föregicks av stora varsel i både Region Värmland och Region Sörmland som under förra året varslade 750 respektive 700 medarbetare.
Det här inte nån lek med retorik eller politiskt spel för att få mer pengar. Situationen är akut. Det som står på spel är om sjukvården i framtiden ska kunna klara av att leva upp till patientsäkerhet, att människor ska få rätt vård, i rätt tid och efter behov. Att vi som medborgare ska kunna få bästa möjliga sjukvård när vi har behov av den.
Det säger sig självt att massuppsägningar inom sjukvården av storleken jag precis beskrivit kommer att drabba kvaliteten, vårdtider och patientsäkerhet negativt.
I kommunerna kommer de stora underskotten att bland annat leda till en fortsatt nedmontering inom äldreomsorg och skola. Lärarnas fackförbund, Sveriges Lärare, har visat att antalet uppsägningar av lärare har ökat med 200 procent sedan 2018. Detta i ett läge med lärarbrist och behörighet som varierar mellan 40 och 90 procent av lärarna i grundskolan.
Det ekonomiska läget tvingar kommunerna att säga upp personal som vi medborgare behöver för att våra barn ska kunna klara sin skolgång. Uppsägningarna sker trots att det enligt Skolverket kommer att krävas 131 000 heltidstjänster inom alla skolformer från förskola till vuxenutbildning fram till 2035, inklusive fritidshem och speciallärare och -pedagoger.
På samma sätt ser det ut inom äldreomsorgen. Fackförbundet Kommunal har i en enkät tillfrågat sina medlemmar om det kommer att bli nedskärningar i deras kommun. Drygt 2 700 fackliga ombud i 288 kommuner har svarat, 47 procent svarar att det kommer bli ekonomiska besparingar i år.
– Nedskärningarna kommer påverka personalen som får ta hand om fler äldre, men även omsorgskvaliteten. Och i vissa kommuner drar man in på maten, de äldre kommer få en halv macka istället för en hel, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande på Kommunal.
Vi ser det här överallt. I Piteå har det sparats på skolan i flera omgångar. I Arjeplog rapporterades det om det tuffa ekonomiska läget i slutet av förra året med neddragningar att vänta inom både förskola och skola. Detta i en kommun som redan tagit det drastiska beslutet att lägga ned gymnasiet. I Kiruna är den ekonomiska situationen så krisartad att lunchmjölken till skolbarnen dras in och de äldre blir utan efterrätt förutom på helgerna.
I den kris Sverige befinner sig i så är det bara regeringen som kan tillse att det finns resurser till en fungerande välfärd i hela landet. Regeringen prioriterar istället riktade stöd till flygbranschen och fler fängelser framför våra barns skolgång, våra äldres välmående och att sjuka får vård i tid.
I Kristerssons Sverige får vi helt enkelt fler fängelseplatser men färre vårdplatser. Det är ett tecken i tiden.