Det har nästan blivit en jultradition i sig, de upprörda utspelen över upplevda förändringar och förnyelser av hur vi firar eller uppmärksammar julen och dess traditioner.
Underförstått är att våra ursvenska traditioner är hotade av invandring och någon sorts moraliskt förfall. Jag måste understryka att det här är en konspirationsteori och pseudokonflikt som saknar grund.
För lika lite som att vårt språk är oföränderligt, vi talar ju inte fornnordiska eller för den delen indoeuropeiska i Sverige, så är våra traditioner det. För precis som att det varje år tillförs nya ord i svenska språket så tillkommer det nya inslag i äldre traditioner. Varje generation gör sina anpassningar utifrån det som passar i deras familjer eller från kulturella influenser.
Så är det också med vår Lucia-tradition. På Nordiska museets hemsida har man sammanställt en kort historik över Lucia-firandet där man bland annat konstaterar följande under rubriken "En högtid med många influenser":
Det här (det sätt vi firar idag) luciafirandet blev vanligt på 1950-talet. Men historiskt sett är lucia en mycket äldre högtid än så och också en av de mest mångskiftande traditionerna i Sverige med en brokig bakgrund med flera influenser. Några beståndsdelar är ett italienskt helgon, medeltida karnevaler, en napolitansk båtsång och en festdag i Västsverige.
Tora Wall är folklorist vid Nordiska museet och tjänstledig för forskarstudier. Hon är en av Sveriges ledande experter på folktro och traditioner. Hon säger såhär i en intervju om Lucia-firandet:
– Luciatraditionen som etableras på 1700-talet har inget med helgonet att göra. Den är lånad från Tyskland. Dagens högstämda tradition är inte heller obruten, till exempel fanns manliga lucior vid 1800-talets slut.
Ett bra exempel på hur den här pseudokonflikten är SSAB:s önskan till sina medarbetare att önska varandra god helg istället för god jul. Det fick naturligtvis medier att jaga klick och trafik, däribland SVT som gjorde en intervju med reaktioner från stålverksarbetare i Luleå.
Inte oväntat så var det som lyftes fram att "om man inte firar jul så behöver man inte ta åt sig" och SD:s uttalande om att "det är ett svek mot vår egen kultur".
Vad var det SSAB hade gått ut med då egentligen? Jo, följande:
”Det är viktigt att inse att våra kollegor kan fira olika högtider. December är fylld med olika kulturella, religiösa och sekulära helgdagar. Genom att använda ’god helg’ eller säga både, ’god jul och god helg’, kan vi säkerställa att alla känner sig inkluderade, skriver företaget på sitt intranät."
Är det att svika "vår egen kultur" att säga god helg? Nej, naturligtvis inte. God helg har funnits som en sekulär, det vill säga icke-religös, hälsningsfras, sedan lång tid tillbaka, de äldsta träffarna i svenska dagstidningar är från 1809 kopplat till julfirande. Så redan för mer än 200 år sedan försökte man vara kulturellt inkluderande.
Ska vi nu storma mot något så är det väl att Lucia är så förbaskat snäll och mild idag. I Sverige trodde vi in på tidigt 1900-tal att Lucia var av Lucifers släkte och att hon var mor till vittra, osynligt folk som bor under jorden. Det berättas att hon var helt vit, hade en brödspade i varje hand, och att under tre kvällar i rad, strax före jul, hade makt att härska och då fick inte barnen gå ut då de kunde bli bortrövade.
God helg!