Faktum är att Neuralink redan kommit så långt att de fått tillstånd att testa chipet på människor. I januari meddelade Musk på X att den första människan fått ett implantat från Neuralink och återhämtar sig bra.
Implantat som Neuralink fungerar på så sätt att de opereras in i hjärnan, i den del av hjärnan som kontrollerar våra rörelser. Där spelar det in och översätter hjärnans aktivitet till styrsignaler till en dator eller telefon. I nuläget har företagen det som huvudsakligt mål att arbeta med människor som har olika former rörelsehinder, antingen helt eller delvis förlamade. Implantaten ska på sikt kanske kunna ge dessa människor möjligheten att kommunicera och återskapa möjligheten att röra sig eller till och med gå.
Musk är däremot inte ensam och inte heller först ut. Synchron är ett annat företag som redan har sitt implantat i tio patienter, Synchron är finansierat av bland annat Bill Gates och Jeff Bezos.
Miljardärerna ser naturligtvis en framtida affärsmöjlighet i tekniken, på engelska Brain-computer interface (BCI), fritt översatt till hjärna-dator gränssnitt. De flesta experter menar däremot att tekniken är årtionden bort från att bli någon sorts allmänt spridd teknik.
Kritiken har inte låtit vänta på sig. Neuralink har exempelvis fått kritik för bristen på insyn. Oberoende forskare har inte kunnat ta del av deras resultat vilket gör det svårt att bygga vidare på deras erfarenheter eller för den delen bedöma brister. En forskare kallar det för "vetenskap genom pressmeddelande" och att det inte är att betrakta som forskning.
Oberoende forskare varnar vidare för att etiska och medicinska hänsyn uppenbart riskerar att kastas överbord när det ligger i en eller ett fåtal miljardärers finansiella intressen att resultaten ska framställas i så god dager som möjligt.
En annan tung kritik som framförts är jämlikheten och mera avsaknaden av den. En central aspekt i all sjukvård är att vård ska ges efter behov och fokus för företagen just nu är att hjälpa människor med olika rörelsehinder. Det Elon Musk däremot har uttryckt i sina visioner om Neuralinks slutgiltiga mål är att låta friska människor hålla takt med utvecklingen inom AI.
Frågan som många ställer är helt enkelt om företagen utnyttjar rörelsehindrade som försökspersoner för att utveckla tekniken för en mer penningstark målgrupp.
Den frågan är befogad, i en intervju med BBC uttrycker Glyn Hayes skepsis mot det plötsliga intresset. Han är själv förlamad sedan 2017 och jobbar med påverkansarbete för en organisation som främjar frågor som rör människor med ryggradsskador.
"Om jag kunde få någonting tillbaka så skulle det inte vara förmågan att gå igen. Det skulle snarare vara mer resurser till forskning som kan ta bort nervsmärtor eller sätt att förbättra mag- och tarmfunktioner eller sexuell funktion."
Vad händer om implantaten bara blir något för de allra rikaste? En sådan utveckling skulle bidra till ytterligare social och ekonomisk splittring. En annan fråga som är relevant att ställa, vad händer med den data som implantaten samlar in, vem har rättigheterna till dem? Vad händer med vår verklighetsuppfattning när de stora företagen får tillgång till och med till våra tankar och impulser?