I höst är det 100 år sedan ett historiskt val i Sverige. Mellan 10 och 26 september 1921 genomfördes valet till riksdagens andrakammare, det första svenska valet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor.
Därför ligger det helt rätt i tiden att tidigare talmannen och S-ministern Thage G Peterson nu har skrivit en bok om sina personliga minnen av författaren, journalisten och feministen Elin Wägner, en stark röst under rösträttskampen i början av 1900-talet och så småningom även ledamot av Svenska Akademien.
I boken "Elin i mitt liv: Om Elin Wägner och mitt unga jag" (Carlsson) berättar Peterson, som fyller 88 år i höst, om hur han som barn och tonåring lärde känna Wägner i hemsocknen Berg i Småland under 1930- och 1940-talen.
"Min far var frisör på fritiden och klippte Elin på en stol hemma i vårt kök"", berättar S-veteranen när jag ringer upp honom.
Det blev början på många möten och en bekantskap mellan småbrukarsonen Thage G Peterson och Elin Wägner, trots att det skiljde 41 år mellan de två.
Bland annat lärde hon Thage G en metod och andningsteknik för att hantera stamningen som besvärade honom som barn. Det gjorde att han senare i livet med större pondus och självklarhet kunde kliva upp i talarstolar runtom i landet.
Thage G bjöd tillbaka genom att visa Elin Wägner runt i Bergs socken och berätta om bygden som hon flyttat till. De gick på promenader och satte sig ibland för att samtala på en bänk vid kyrkan – ung och äldre, sida vid sida.
Elin Wägner gick bort i cancer 1949, året när hon skulle fylla 67 år. Samma år fyllde Thage G Peterson 16 år och började samla på material om Elin Wägners liv och gärning.
"Man kan därför säga att jag hållit på med boken om Elin i mer än 70 år", säger han.
För Thage G Peterson har Wägner också alltid varit en politisk inspirationskälla.
"Hennes frågor (engagemanget för kvinnors rättigheter, fredsarbetet och naturen) blev också mina frågor som politiker", säger han.
Till exempel var Elin Wägner en självklar ledstjärna för Thage G Peterson, när han utsågs till ordförande i regeringen Palmes jämställdhetskommission 1972.
Det innebar att Elin Wägners idéer fortsatte att prägla jämställdhetsarbetet i Sverige långt efter hennes död. Kommissionen blev nämligen startskottet för en socialdemokratisk jämställdhetsoffensiv.
1974 kom rätten till fri abort i Sverige. 1975 omvandlades den gamla moderskapspenningen till en mer jämställd föräldraförsäkring. En ny jämställdhetslag och Jämo tog form. Barnomsorgen, den allmänna förskolan och fritidshemmen byggdes ut.
Fler kvinnor fick förutsättningar att ta klivet ut på arbetsmarknaden och att försörja sig själva.
Det är också historien bakom att Sverige numera är det EU-land som har högst sysselsättningsgrad bland kvinnor.
Snittet bland kvinnor i EU är 66,7 procent. I Sverige ligger siffran på 78,3 procent, vilket innebär att svenska kvinnor har större möjligheter att ta sig ur destruktiva relationer och stå på egna ben än kvinnor i många andra länder.
Det har gått 72 år sedan Elin Wägner lämnade jordelivet.
Men hennes jämställdhetsidéer är i allra högsta grad levande i dagens Sverige.
Det är bara att tacka Thage G Peterson för att han nu påminner om hennes betydelse.
Det visar att det spelar roll vilka idéer som präglar samhällsutvecklingen. Den progressiva politiken gjorde skillnad.
Utan Elin Wägner och andra jämställdhetskämpar hade Sverige varit ett annat land idag.