Tänk om du gav din läkare en hundring i handen efter ett besök du blev riktigt nöjd med? Eller swishade 60 kronor till kassörskan på Ica för att hon log och hälsade? Och lade in en uppmuntrande tusenlapp till handläggaren som förbereder beslut om ditt bygglov. Helt otänkbart i Sverige, ett land byggt av byråkrati med ordning och reda. Korruption är tack och lov fortfarande mycket ovanligt. I många andra länder är det här dock vardag. Med pengar och mutor går det att ta sig förbi lagar och regler. Samhället blir rättsosäkert och godtyckligt.
Men svensk restaurangbransch får tydligen spela på en helt egen arena. Här är dricks normalt. Anställda med månadslön och skattefri inkomst vid sidan av. Har man tur att jobba på ett ställe med mycket turister eller välbeställda gäster ökar dricksen. Vilken annan yrkesgrupp kan räkna med ett separat pengaregn varje arbetsdag?
Sedan en tid tillbaka är det standard med förberedda procentsatser i dricks när man ska betala med kort. Det går visserligen att klicka sig förbi det, men signalen är tydlig. Här ska det dricksas och gärna mycket. Skam till den som inte ger något. Den nya betalningsmodellen väcker känslor. SVT nyheter sammanfattar debatten i en artikel. Författaren Lotta Lundberg skrev en krönika på temat i SvD och tycker det är fräckt och girigt. Hon menar att man själv kan ansvara för vilken summa man vill ge i dricks. Journalisten Viggo Cavling tar det ännu längre och hyllar dricksen. Hans argument är att restaurangerna behöver det för att överleva och hålla ner lönerna: "Kan krögaren erbjuda 10 000-15 000 kronor extra i månaden i dricks är det lättare att få bra och duktig personal."
Resonemangen visar att både Lotta och Viggo är helt ute och cyklar. De förstår ingenting av hur svensk arbetsmarknad fungerar. Och det är svårt att tänka sig att de skulle nöja sig med en eventuell betalning när de kränger sina krönikor till olika tidningar.
Det är bara några generationer bakåt i Sverige då servitriser inte fick någon lön alls. Även med många års erfarenhet och stor yrkeskunskap fick de förlita sig på dricks som enda inkomst. Väldigt svårt att planera sin ekonomi och försörja barn med de förutsättningarna. Ganska lätt att tänka tanken att lite mer urringning gav mer dricks. Man var helt i händerna på vad gästerna var på för humör. Tack och lov historia här, men fortfarande verklighet i USA. Dricksa till amerikaner är därför något helt annat, det är en ren överlevnadsfråga.
Just därför är kollektivavtalet så viktigt. Restauranger med bra villkor är en garant för avtalsenlig lön och reglerade arbetstider. Hotell- och restaurangfackets webbplats Schysta villkor listar vilka ställen som följer den svenska modellen och har kollektivavtal. Men ju fler som dricksar desto mer argument för skumma arbetsgivare i fler branscher att sluta betala lön. Många unga får sitt första jobb på en restaurang och då kan det vara svårt att stå emot en arg chef som tycker att lite svarta pengar gott och väl räcker till hyra och mat.
Dricks urholkar kollektivavtalets värde steg för steg. Det är ett allvarligt steg tillbaka i utvecklingen. Gå ut och njut av god mat och dryck på restauranger och barer med avtal. Tacka gärna för god service men gör det utan att sabba för morgondagens servitriser och servitörer. Dricks hör inte hemma i ett modernt Sverige.
Fattar ni inte att dricks förstör för alla?
Dricksdebatten är uppfriskande och välbehövlig. Äntligen får folk förstå vikten av kollektivavtal i restaurangbranschen.
Dricks på krogen.
Foto: Staffan Claesson/TT
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.