Den numera infamösa programpunkten på Bokmässan med titeln "Samerna – privilegierad minoritet eller utsatt urfolk?" får sägas utgöra toppen av isberget.

Vid seminariet tilläts Ola Wong, tidskriften Kvartals kulturredaktör, och Peter Wennblad, ledarskribent på SvD, att bre ut sig i den påverkanskampanj som nu riktas mot den samiska minoriteten.

Bägge har skrivit flera uppmärksammade texter som kritiserar samer, samiska rättigheter och relativiserar de övergrepp och kränkningar som de utsatts för. Det handlar om påståenden om att det egentligen kanske är samerna som diskriminerar svenskarna, att vi måste "sluta gulla" med samerna och deras "farligt enögda offerberättelse" som Wong beskriver det.

Att Bokmässan väljer att släppa fram en programpunkt som så hårt förolämpar årets hedersgäst är något unikt. Det har inte skett tidigare. Detta beskrivs i en artikel av författaren och serieskaparen Mats Jonsson i tidningen Arbetet.

Jonsson för fram att när Ungern var hedersgäst 2015 fanns det inga programpunkter som problematiserade den auktoritära riktning som Viktor Orbán fört landet i. Och när judisk kultur var tema och hedersgäst var det inga som anordnade ett seminarium med rubriken ”Judarna – privilegierad minoritet eller utsatt folkgrupp?” där judar fick försvara sig mot verbala angrepp från ickejudiska opinionsbildare.

Det senare vore helt otänkbart. Men att göra det mot samer anses moraliskt försvarbart på något märkligt, högervridet, sätt.

Det som också är värt att konstatera är att det verkar koordinerat. Det drivs med liknande argumentation och retorik över ett antal olika medieplattformar. Man brukar säga att man ska följa pengarna. Och där pengarna och de största ekonomiska intressena finns är utan tvekan inom den utvinnande industrin. Inte minst inom gruvnäringen.

Samerna, samernas av hävd rättigheter, de internationella överenskommelser Sverige ingått till skydd för den samiska kulturen och det samiska folket och renskötseln, både som näring och kulturyttring, står helt enkelt i vägen för hejdlös exploatering.

Det Wennblad med flera hävdar är vidare att Sanningskommissionen för det samiska folket förfalskar historien. Hur de kan göra det är för mig obegripligt då den vetenskapliga sammanställning som olika forskare bidragit till ännu inte publicerats. Menar han då de intervjuer som kommissionen genomfört med samer vars upplevelser vittnar om förtryck, rasism och försvenskning? Det är så sanningskommissioner arbetar, vittnesmål är viktigt för att skildra de övergrepp som ägt rum både förr och nu.

För det har otvivelaktigt skett övergrepp, politik har förts som drabbat samer hårt under olika århundraden. Inte minst i rasbiologins namn.

För övrigt bör väl högerns argumentation också innebära att resultaten från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset avfärdas som historisk förfalskning? Den nämns däremot inte av opinionsbildarna för det är samerna som är måltavlan. Inte sanningskommissioner i allmänhet.

Drevet göds av girighet, av att röja undan de sista hindren som återstår för att exploatera norra Sveriges naturresurser.

Det är ett tecken i tiden de avlönade mobbarna blir påhejade av företrädare för industrin och av extremhögern som äntligen ser chansen att trycka till en redan utsatt minoritet.