För ett par veckor sedan fick jag möjlighet att sitta ner med Jesper Eneroth (S), som är kyrkopolitiker. Samtalet resulterade i ett podcast-avsnitt som finns på plattformar som exempelvis Spotify och Acast, om man söker på "Kata, Norrbotten & världen".
Avsnittet heter "Kyrkovalet med Kata och Jesper" och i samtalet tar vi upp allt man kan tänkas fundera på inför höstens kyrkoval. Många av mina vänner som är med i Svenska Kyrkan har valt att fortsätta vara det just för att kyrkan gör så mycket bra så som socialt arbete, biståndsarbete, samt att kyrkans verksamhet inte diskriminerar. Det här är politiska frågor. Trots detta är valdeltagandet lågt i kyrkovalet, ofta för att kunskapen och medias rapportering om kyrkovalet är svag.
Många undrar ofta varför vi överhuvudtaget har val till Svenska Kyrkan. Anledningen är att medlemmarna ska kunna påverka. Som medlem i Svenska Kyrkan betalar man ju kyrkoskatt, och då ska man också ha inflytande över vad pengarna går till. Det är ju rimligtvis ganska viktigt att bry sig om. Men vad för politiska skiljelinjer finns det egentligen inom kyrkan?
Jesper berättar om hur de politiska striderna i kyrkomötet (som är kyrkans version av riksdagen) kan gå till. Han lade själv ett förslag om att de präster som utbildas nu inte ska kunna välja bort att viga samkönade par. Förslaget gällde alltså inte de som redan är präster, bara de som går prästutbildning nu och i framtiden. Men efter att ha insett att förslaget inte hade en chans att gå igenom reviderades det om till ett super-urvattnat förslag om att en utredning skulle tillsättas som skulle undersöka hur man kan se till att diskriminering inte sker inom Svenska Kyrkan. Och detta nya, svagare förslaget gick bara igenom med ett fåtal röster. Det är förfärande.
På nästan alla punkter som rör kyrkans verksamhet finns en politisk konflikt, som inte går att förhålla sig neutral till. Ändå är det flera grupper som ställer upp i kyrkovalet under neutral flagg. Grupper som menar att politik inte har i Svenska Kyrkan att göra, och därför vill ställa upp som politiskt obundna, som exempelvis gruppen POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan). Det kan ju låta neutralt och bra om man vill rösta men inte riktigt vet på vad. Saken är den att dessa grupper aldrig är helt neutrala. Personerna som ställer upp har ju fortfarande sina åsikter och sina värderingar.
Inför kyrkovalet i Piteå finns även möjligheten att rösta på gruppen som kallar sig "Levande kyrka i Piteå församling". En lokal grupp som kan uppfattas som ett bra och neutralt val om man står där och ska rösta. Men granskar man listan är väldigt många av de namn som står på LKPF:s lista också namn som stod på Kristdemokraternas lista till kommunvalet 2018. Det är alltså värderingarna som flertalet av de personerna står för alla andra dagar, men i kyrkovalet är de tydligen "neutrala".
"Man kan ju liksom inte ta på sig en hatt och säga att nu är jag kyrko-Jesper och sedan ta av den hatten och säga att nu är jag sosse-Jesper. Man är ju sin värderingsgrund. Man är ju en och samma person" säger Jesper i avsnittet och understryker vikten av en politisk innehållsförteckning på de som ställer upp i kyrkovalet.
Kyrkovalet infaller den 19 september, men möjligheten att förtidsrösta börjar redan den 6 september. Rösträtt har man om man är medlem i Svenska Kyrkan och är över 16 år gammal. Jag hoppas att vi i Norrbotten har högre valdeltagande än sist, och att alla som röstar ser till att veta vad för politik man faktiskt får av de grupper som går att rösta på.
