Första tiden placerades han i Dalarna, på ett SiS-hem, Statens institutionsstyrelse. De bedömde honom som så okey efter några månader att han på egen hand fick åka till ett öppnare behandlingshem, Iris utvecklingscenter i Mullsjö. Vi, hans anhöriga, vet att han en timme efter frisläppandet ringde sin langare i Göteborg.
På Iris kunde han ta emot droger per post. Där låg han död i tio timmar innan det upptäcktes. Där blev han klassad av den konsulterande psykiatrikern som schizofren. Personalen sa att han var traumatiserad av LVM – medan han i själva verket återfallit i missbruk. Han skickades två vändor till psykiatriakuten – där han medicinerades med sin favoritdrog. Hans anhöriga hölls borta och ombads lita på personalens bedömningar. På närmare två månader upptäcktes inte hans återfall. I hans rum hittades massor med tabletter.
Jag har ägnat mycket tid att gå igenom journaler och annan dokumentation, skrivit anmälningar och yttranden till Statens inspektion för vård och omsorg, IVO, träffat socialtjänsten i hemmakommunen och försökt reda ut vad som egentligen hände. Samtlig journalföring hade i mitt tycke stora brister och var i vissa fall helt undermålig.
Häromveckan kom IVO:s beslut, efter två år och åtta månader. De anser att det som skett är så anmärkningsvärt att myndigheten på eget initiativ vill öppna en ny utredning. Bra.
Radio P4 Jönköping fick nys om fallet och har gjort en mycket seriös rapportering under ett par dagar. Det vi som drivit fallet redan förstått framgår med all önskvärd tydlighet: missbruksvården i Sverige har allvarliga problem. Systemet är uppbyggt så att ingen egentligen behöver ta ansvar i vårdkedjan. Det är svårt att avgöra vilken kompetens som finns bland personalen. Likvärdighet över landet och övergripande kontroll verkar helt saknas. Narkoman- och missbruksvården är i kris.
Den är i stora stycken utlagd på entreprenad, som exempelvis till Iris utvecklingscenter AB som i sin tur ägs av en stiftelse, en svårgranskad organisationsform. På Ratsit uppges en boxadress till stiftelsen STAC och i brist på bättre har google tragikomiskt nog har lagt in en bild på ett fallfärdigt hus i obygden.
Iris har flera behandlingshem med över 100 behandlingsplatser och ramavtal med 220 kommuner, enligt hemsidan. Det har funnits sedan 1986. Ordförande är Jan-Mikael Knutsson von Schantz med så skiftande verksamhetsfält som offshore och fastigheter. Mona Sahlin sitter i styrelsen.
Mindfulness ingår förstås i konceptet, det tycks ha blivit ett bete för socialtjänsten. Enligt en amerikansk metastudie från 2013 saknas det långtidsstudier av hur mindfulness fungerar vid missbruk men Iris påstår tvärsäkert på hemsidan att det är effektivt.
Ska vi prata systemkollaps kan vi börja där – den skedde långt före flyktingsituationen – men i tysthet.