"Wolodarski är tammefan vår tids Christofer Columbus", noterar Dagens Nyheters vasse satiriker Wisti sedan tidningens chefredaktör Peter Wolodarski upptäckt Norrland och lovat att öppna lokalredaktioner i kolonierna.
Columbus upptäcktsresa 1492 gick emellertid snabbare. Han behövde bara ett par månader för att nå den nya världen. För Wolodarski har det krävts hela 20 år som DN-anställd för att upptäcka norra Sveriges betydelse.
Under dessa 20 år har Wolodarskis tidning dessutom hunnit skrivit mängder av ledarkommentarer som varit både okunniga och fördomsfulla om norra Sverige. Tag bara behandlingen av Norrbotniabanan, en ny kustjärnväg mellan Umeå och Luleå.
”Mer räls i gott skick där många bor är bättre än att bygga en norrländsk kustjärnväg”, förklarade DN förnumstigt 21 november 2005.
Problemet med denna hållning hos den malliga morgontidningen – som författaren Jan Guillou brukar kalla DN – är att persontransporterna aldrig varit det starkaste argumentet för Norrbotniabanan. Det främsta skälet har varit behovet av effektivare och bättre godstransporter för den tunga industrin.
Sedan är det ingen dålig bieffekt att en ny kustjärnväg även underlättar arbetspendling mellan stora städer som Umeå, Skellefteå, Piteå och Luleå. Men exportindustrins behov har alltid vägt tyngst.
För DN spelade emellertid sådana argument ingen roll. Där fanns inte industrin i sinnevärlden; den var "basically gone".
Inför och efter valet 2006 traskade DN därför istället patrull med Fredrik Reinfeldt (M), Anders Borg (M) och andra i alliansen som gjorde tummen ned för en järnvägssatsning i norr och prioriterade infrastrukturen i 08-området.
Genom årens lopp har denna ståndpunkt sedan fortsatt att upprepas på DN:s ledarsida, trots att tunga industrier som SSAB, SCA, Kappa Kraftliner, Billerud-Korsnäs och Boliden fortsatt att efterlysa bättre fungerande järnvägar i norr.
”Ska man utvidga spårkapaciteten bör det ske i storstadsregionerna, där många tjänar på att forslas förbi bilköerna ... I glesare bebyggda trakter blir ofta kombinationen bil och flyg mer miljövänlig än tåget”, tyckte DN i en ledare 9 april 2010.
I en ledare 5 augusti 2015, när Sverige fått en socialdemokratisk infrastrukturminister som ville investera i järnvägsbyggen norr om Umeå, ansåg DN ännu en gång att det var att bygga spår på fel plats i landet.
Redan tidigt framgick att DN:s ståndpunkt byggde på vanföreställningar om tillståndet i norr. 25 september 2012 menade DN att de socialdemokratiska kärnväljarna i Norrbotten nog har svårt att förstå S-ledningens budskap om att jobb måste gå före bidrag! Som om norrbottningarna var ett gäng bidragstagare – inte ett hårt arbetande folk!
Mot den bakgrunden var det kanske inte så konstigt att DN-redaktörerna ansåg att Norrbotniabanan är att kasta pengar i sjön och föreställde sig att den bara är ett AMS-projekt för att sysselsätta bidragstagare i periferin.
Fakta är dock att arbetslösheten under mycket lång tid varit lägre i Norrbotten än riksgenomsnittet. Redan 2005 beskrevs länet som en "tigerekonomi" av dåvarande länsarbetsnämnden.
När DN yrade om "kärnväljarna i Norrbotten" i september 2012 var arbetslösheten i Norrbotten 6,4 procent – i kommuner som Gällivare och Kiruna dessutom ännu lägre. Rikssnittet då var 7,2 procent.
Följaktligen hade det varit bra om Norrbotniabanan och andra infrastruktursatsningar hade genomförts tidigare. Det hade underlättat näringslivets expansion i norr och gjort att framtidsprojekt som Northvolt, Hybrit och H2 Green Steel kunnat lyfta ännu snabbare.
Om detta finns också skäl att påminna när Peter Wolodarski och hans redaktion nu vänder blickarna norrut. DN:s opinionsbildning har sannerligen inte underlättat för jobb och tillväxt i regionen.