Biltrafikens villkor engagerar. Som parallell kan jag bara utgå ifrån min tid som politiker i Luleå kommun. Det har genomförts två folkomröstningar sedan allmän och lika rösträtt infördes. Bägge under 2000-tal, den ena handlade om skolstrukturen i kommunen och de föreslagna förändringarna och skolnedläggningarna. Det har jag full förståelse för, det är en viktig och angelägen fråga som berör många medborgare i vilken kommun det än sker och påverkar vardagen för berörda familjer.
Den andra folkomröstningen handlade om det fortsatt skulle vara tillåtet med biltrafik på Smedjegatan eller inte i framtiden. Det kom inte ens från ett folkinitiativ utan det var dåvarande kommunalrådet Karl Petersen som beslutade om att lösa den infekterade politiska frågan genom en folkomröstning. Enbart 47 procent av de röstberättigade deltog att jämföra med valdeltagandet i riksdagsvalet 2022 på 84,2 procent.
Folkomröstningen, rådslaget som Petersen kallade det, var den första som genomfördes i kommunen. Om biltrafikens vara eller inte på en av gatorna i centrala stan. Kommunen lade en miljon på att lösa en fråga som det redan fanns en majoritet för i fullmäktige.
Jag ogillar att förminska frågor men nu gör jag det ändå. Det är en icke-fråga, en no-brainer, att begränsa biltrafik i stadskärnor. Jag kör själv bil och tycker absolut att bilen ska ha plats i städerna men det är samtidigt inte självklart att du ska kunna köra din bil precis överallt på bekostnad av luftkvalitet och trivsel för de som bor i eller besöker stan.
Rådhustorget trafikeras av 1 100 bilar varje dygn. I hela Piteå kommun fanns det vid årsskiftet 25 145 personbilar i trafik, det är alltså bara knappa 4 procent av dessa fordon som ska in och böka och köra på Rådhustorget. En liten, liten andel av Piteåborna berörs alltså av beskedet och det finns fortfarande andra vägar att trafikera i centrala stan.
Torget är ett av de finare vi har i Norrbotten och förtjänar absolut det lyft ett förbud mot biltrafik innebär. Rådhustorget är ett riksintresse för kulturmiljövården i länet, det enda andra bevarade torget av samma typ, förutom Piteå, är Stora torget i Uppsala. Det är ett torg bevarat från 1600-tal och har sedan den nya staden planerades efter branden 1667 utgjort stadens äldsta centrum.
Läser man intervjuerna som PT gjorde efter beslutet så verkar de flesta tycka att det är positivt att torget stängs, både för ökad säkerhet och attraktivitet. Ett torg är trots allt per definition en mötesplats, en mötesplats för människor inte bilar. Ordet kommer från fornordiska ordet torgh, i sin tur ett lånord från fornryska ordet torgŭ som betyder handel.
Genom historien har torg varit platser för handel, rättsutövning, demonstrationer, social samvaro och offentliga möten. Det syns väldigt tydligt i Piteå stads stadsplan från 1667 att Rådhustorget avsågs vara hjärtat i staden. Nog förtjänar väl både Piteåborna och stadens historia ett torg utan biltrafik? Vad är som säger att surgubbar ska få ha företräde för att köra med sina bilar där?
Ja, jag skriver surgubbar, för en kvalificerad gissning är att det är surgubbar som beklagar sig över bittertanter. Alldeles oavsett tycker jag att det är bra beslut av Piteå kommun som jag hoppas och tror också blir permanentat efter nästa sommar. En levande stadskärna behöver göra plats för fler människor, inte fler bilar.