Är det slut på vanlig mjölk eller är det ett policybeslut?

Augustikvällen var ljummen när Lasse Winnerbäck gjorde en av sina sista spelningar på sommarturnén. På plats fanns försäljning av mat, dryck och så en särskild kiosk med kaffe. Kön ringlade sig fram och väl där framme stod bara en förpackning av havremjölk på disken. En äldre man önskade vanlig mjölk, men det fick svaret att det inte fanns. En kvinnlig kund frågade då rakt på sak: Är det slut eller är det policybeslut? Hon var något på spåren. För det hade aldrig funnits mjölk. Det enda alternativet för mjölk till kaffet var en havrevariant. 

En liknande händelse skedde i föreningssammanhang nyligen. Vid planering av ett större firande med uppåt 70 gäster planerade styrelsen att bjuda på pizza och dryck. Då måste det ju bara bli vegetariska sorter sa en. Varför då frågade en annan. Jo, men folk kan ju bli upprörda om det är kött på. 

Det är två exempel på tecken i tiden som andas så mycket ängslighet. Klimatfrågan är en aspekt av det. Det är klart att alla i det lilla kan se över sina vanor och bidra till den gröna omställningen. Sköta återvinningen ordentligt, ställa om till elbil och flyga mindre. Varva köttmåltider med vegetariska alternativ. Samtidigt som det inte kommer ske några större förändringar om inte världens största länder gemensamt krokar arm för planetens framtid. Ansvaret vilar tyngst hos jättarna, både när det handlar om länder och globala företag. Det krävs så mycket mer än att skuldbelägga den stressade småbarnsmamman som bara försöker få ihop livet när hon rotar fram köttbullar ur frysen. 

Så fort pekpinnarna i vardagen är framme blir stämningen rätt risig. Folk har en tendens att slå bakut då. Göra tvärtom och frossa i komjölk och råbiff. Fortfarande en enkel sak är att göra hemma, men på offentlig plats blir det allt svårare. Konferensanläggningar ber gäster kryssa i om de önskar kött, inte tvärtom. I över tio år har musikfestivalen Way out west i Göteborg bannlyst kött på området. När en scenarbetare hade matlåda med kött med sig till jobbet i somras nekades han inträde enligt Aftonbladet. Det börjar närma sig absurditetens gräns eftersom kött också innehåller viktiga näringsämnen som protein och järn. Särskilt viktiga för växande barn, ungdomar och gravida. 

Men det handlar inte bara om dragkampen mellan linsätarnas lyckade lobbyism och köttätare. Kött- och mjölkprodukter är också en avgörande inkomstkälla för Sveriges lantbrukare. Det är också mer klimatsmart att äta kött från trakten än en biff som fraktats från Sydamerika. Lantbrukarnas riksförbund förstår det här och vill navigera utifrån miljökraven och med det utveckla sina egna näringar. LRF skriver på sin webbsida att kunskap och insikt om vad som behöver göras finns. Men det är finansiering av nödvändiga miljö- och klimatåtgärder som saknas. Känns det igen? Kristerssons regering med SD vid ratten har på bara två år gjort sig ökända på klimatområdet. Det drabbar inte bara lantbruk och konsumenter. Sverige som land riskerar att halka efter resten av Europa. 

Det är långt mer allvarligt än att faktiskt erbjuda både vanlig mjölk och havresorten när man säljer kaffe. Folk är inte så dumma som man tror, de flesta vill göra sitt för att bidra till ett bättre klimat. Men att peka finger på vad folk ska äta och dricka är bara dumt och kontraproduktivt. Det sabbar också för landets 60 000 bönder.