Det vi ser är ett fullständigt haveri. Senast i raden av avslöjanden var Kalla Faktas reportage som tydligt visade att kommunen kände till att pappan var under utredning för barnpornografibrott ända fram till beslutet om att lämna tillbaka barnen. Ändå har de ansvariga stått i flertalet intervjuer och sagt att detta inte var något de kände till.
De kände till det, ändå lämnade de med berått mod tillbaka barnen till de biologiska föräldrarna.
Under barnens vistelse hos föräldrarna ska ytterligare brott ha begåtts, ett av barnen har i förhör berättat om att ha blivit utsatt för våld. Nya misstankar om misshandel har alltså riktats mot pappan, efter återföreningen.
Till DN har en källa inom polisen beskrivit det som skett på följande sätt:
"Det blir alltmer uppenbart att kommunen fört tillbaka barnen till sina förövare."
Polisen misstänker att samtliga barn har utsatts för misshandel.
Samtidigt har kommunens högsta tjänstepersoner och politiker gjort sig alltmer osynliga och svåra för medier att nå för frågor och svar. Kommunalrådet Johan Dahlqvist har varit mer eller mindre oanträffbar under hela tiden som granskningen pågått. Han som företräder en allians som själva beskrivit det som viktigt med förankring, lyhördhet och öppenhet. Faktiskt exakt de orden som Dahlqvist egen partikollega Stefan Lindbäck valde att beskriva som "mycket viktigt för oss" inför maktövertagandet i kommunen.
Ett kommunalråd som duckar intervjuer, inte svarar på frågor och undviker ansvar är det älvsbyborna fick istället.
Det är inte bättre ställt med kommunchef eller socialchef. I PT:s senaste avslöjande lägger konsulten Anna-Riikka Törrönen skulden för det som skett på kommunen och riktar kritik mot socialchefen Robert Cortinovis. Han vill inte ställa upp på intervju och svarar bara kortfattat på sms. Kommunchefen vill inte kommentera alls.
Inte ens allmänna handlingar verkar det gå att få ut från kommunen längre. PT begärde ut det mejl med kritik som Törrönen skickat till socialchefen den 19 oktober men en vecka senare har tidningens journalister fortfarande inte fått ta del av det.
Samtidigt har vi kunnat läsa en vädjan från Lilla hjärtats vänförening till Älvsbyns kommun. Ett av de tre barnen har nämligen efter det nya omhändertagandet fortfarande inte återförenats med sitt familjehem. Kommunen, som lovat bättring och att se till barnens bästa, verkar fortsatt ha svårt att hantera barnperspektivet.
I insändaren beskriver vänföreningen att barnet istället är i ett jourhem utan kontakt med sitt familjehem och utan tillgång till den sjukvård hen är i behov av. En orosanmälan från barnets kontakter vid barn- och ungdomspsykiatrin har lämnats in till socialtjänsten men beslutet om jourhemsplacering står fast.
Istället för att följa lagen och se till barnets bästa valde kommunens socialtjänst att agera utifrån andra premisser. Oklart vilka. Har inte dessa barn farit tillräckligt illa? Och har inte kommunen tagit till sig något av det som hänt? Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020, det verkar ha passerat Älvsbyns kommun utan bestående intryck.
Det som står klart är att den högsta ledningen i kommunen är i fritt fall. Det finns ingen styrning, ingen som tar ansvar och ingen som svarar på befogade frågor. Som medborgare hade jag undrat – vad fan det är som händer?