Bakgrunden är likartad. Det är svårt att klara finansieringen av hälso- och sjukvården – i synnerhet i landets glesbebyggda regioner.
Och när krubban är tom, bits hästarna. Det är alltid lättare att hålla samman och fördela en växande kaka än en krympande.
Även Norrbotten har haft sin beskärda del av politisk turbulens. Månaderna efter valet 2014 blev mycket stökiga.
Länge var det oklart hur styret av landstinget skulle formeras. Till sist blev det fortsatt rödgrönt styre men med en ny ordförande i landstingsstyrelsen.
Styrelsen har ingen lätt sits. Prognoserna pekar på ett underskott i landstingsverksamheten på närmare 300 miljoner kronor vid årets slut, trots alla redan beslutade sparbeting.
Gapet mellan intäkter och kostnader ökar oroväckande fort. Landstinget räknar med en nettokostnadsökning på över fem procent. Samtidigt stiger intäkterna med bara en futtig procent.
Det finns slantar i den rödgröna statsbudgeten som lindrar en del av bekymren. Men de räcker inte på långa vägar för att lösa de grundläggande problemen.
Det är också förklaringen till att den rödgröna landstingsledningen tvingas ordinera en besk medicin. Inför landstingsfullmäktiges möte 18-19 november föreslås en höjning av landstingsskatten med 1:16 kr.
Höjningen beräknas förstärka landstingsekonomin med 628 miljoner kr, vilket är ett rejält tillskott för den pressade landstingsekonomin. 628 miljoner kronor motsvarar – som ett exempel – ungefär 1230 sjuksköterskelöner.
Det är givetvis inget roligt beslut att höja landstingsskatten. För människor med små inkomster är det kännbart.
Men det är svårt att motivera att Norrbotten har en klart lägre landstingsskatt än jämförbara Norrlandslän.
Efter höjningen kommer landstingsskatten i Norrbotten att ligga på 11:34 kr.
Det är högt men inte högst i landet.
Gävleborg, Kalmar, Kronoberg, Västra Götaland, Örebro och Stockholm kommer även i fortsättningen att ha högre landstingsskatt än Norrbotten.
Det känns inte heller konstigt att Norrbotten med sin kostnadskrävande struktur (hög andel äldre, glest mellan kåkarna, långa avstånd och kyligt klimat) ligger på den nivån.
Snarare är det väl mer anmärkningsvärt att Norrbotten under så många år kunnat hålla sig med landets lägsta landstingsskatt.
Den som vill kan naturligtvis, som oppositionspartierna i landstinget, peka finger åt det rödgröna budgetförslaget.
Men sanningen är också att de saknar ett gemensamt och hållbart alternativ. Oppositionens förslag spretar åt alla håll och kanter.
M och C säger nej till skattehöjningen. FP kan tänka sig en höjning på 25 öre. Sjukvårdspartiet säger 55 öre. SD:s position är oklar.
Av det skälet känns det som att den rödgröna budgeten är det enda samlade och realistiska alternativet inför framtiden.
Som sagt, det hade varit trevligt att slippa skattehöjningen. Men ingen landstingspolitiker kan sätta sig över den bistra ekonomiska verkligheten.
Det kostar att hålla igång sjukhus, hälsocentraler, folktandvård, kulturinstitutioner och annat i ett vidsträckt glesbygdslän som Norrbotten.